[go: up one dir, main page]

Start

Vresrosen tar över den österbottniska skärgården – Forststyrelsen startar kampanj

Under de senaste åren har vresrosen stigit fram som en av de mest skadliga invasiva växtarter i den österbottniska skärgården.

Vresros längs med stranden i Furuvik naturskyddsområde.
Speciellt längs stränder kan vresrosen ta över stora områden och kväva all övrig växtlighet. Bild: Yle/Sofia Kajander
  • Merja Siirilä

Under sommaren startas en omfattande kampanj för att bekämpa vresros. Forststyrelsens Naturtjänster bekämpar vresros på ungefär 450–600 ställen i skärgården.

Målet är att så bra som möjligt försöka täcka de ur mångfaldssynvinkel allra mest värdefulla skyddsområdena från Valsörarna i Korsholm till småholmar i Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.

Vresrosen är en invasiv växtart som kväver all övrig vegetation och hotar mångfalden i skärgården.

– På de mest drabbade ställen kan det finnas hundratals kvadratmeter av vresros och inget annat, säger specialsakkunniga Aurelia Rådström vid Forststyrelsen.

Längs med den österbottniska kusten och i skärgården förekommer vresrosen på över 600 ställen. Men den är inte ett lika stort problem i Mellersta Österbotten och i de norra delarna av Österbotten som längre söderut.

– I Jakobstad och Karleby är situationen överkomlig, men vi kontrollerar läget regelbundet i Karlebyregionen.

Ett strandområde där vresrosen tagit över.
Enligt Forststyrelsen lönar det sig att bekämpa vresrosen eftersom den ursprungliga växtligheten återhämtar sig snabbt. Bild: Lise-Lotte Flemming

Bekämpningen kräver samarbete och effektiva åtgärder

Vresrosen sprider sig lätt tack vare sina flytande frukter, nyponen, som färdas med vattnet samt via fåglar som äter nyponen och sprider fröna till nya platser.

Det är vanligtvis markägarnas ansvar att bekämpa de här invasiva arterna, men Forststyrelsen hjälper markägare på svåråtkomliga ställen.

Det finns flera olika sätt att bekämpa vresrosen, men inget är särskilt lätt eller snabbt.

I områden med sandbotten kan man försöka riva upp växten med rötterna, men i stenig terräng är det sällan möjligt.

Enligt Aurelia Rådström används oftast röjsåg eller grensax för att klippa ner växten, men det räcker inte för att bli av med den.

– Det växer nya skott från roten redan under samma sommar. Ett sätt är att täcka växten med en stark presenning i flera år, men det kan ändå hända att nya skott växer ut från kanterna.

Två händer håller i en halverad nypon av en vresros.
Vresrosen sprider sig lätt tack vare sina frukter. Bild: Pyry Sarkiola / Yle

Forststyrelsen använder därför nuförtiden bekämpningsmedel. Behandlingen av vresrosens stubbar med ett glyfosatbaserat bekämpningsmedel riktar sig enbart mot vresrosen och skadar inte annan växtlighet.

– Forststyrelsen har konstaterat att i områden där vresrosen behandlats med glyfosat har närliggande havtornsbuskar överlevt bra trots att de vuxit precis intill rosenbuskarna.

Det är möjligt att man i framtiden kan använda biologiska bekämpningsmetoder i stället för kemiska.

Artikeln är en översättning av Merja Siiriläs Kurtturuusu valtaa Pohjanmaan saaristoa – Metsähallitus aloittaa laajamittaisen torjuntakampanjan. Översättning Juho Teir.