[go: up one dir, main page]

Alla har inte råd med sina mediciner – läkemedel har blivit billigare men andra priser har stigit

Ökade levnadskostnader och årssjälvrisken för läkemedel inverkar på människors möjligheter att ta ut sina mediciner.

En kvinna med kort hår och glasögon som är i ett apotek och håller i en låda med olika mediciner.
Ann-Sophie Kolistaja säger att det alltid funnits personer som inte haft råd med sina mediciner. Bild: Veronica Gillberg / Yle

Ann-Sophie Kolistaja, som är apotekare i Pojo och Karislojo, har träffat kunder som har svårt att få slantarna att räcka till mediciner. Däremot har hon inte märkt att det skulle finnas fler sådana kunder nu än tidigare.

En kvinna med vit apoteksrock som står utanför ett apotek.
Ann-Sophie Kolistaja berättar att kostnaderna för mediciner sjunkit medan andra kostnader stigit. Bild: Veronica Gillberg / Yle

Enligt Kolistaja är det troligtvis inte priset på medicinerna som är orsaken till att en del kunder inte har råd med dem, eftersom priset sjunkit. Däremot har andra kostnader som mat och boende stigit, påpekar hon.

från 2020 till 2024. En graf över hur konsumentprisindexet förändrats mellan 2020-2024.Källa: Statistikcentralen

Priset på receptbelagda läkemedel har sjunkit med åtta procent sedan 2020, medan konsumentpriserna överlag stigit med 22 procent.

Det finns såklart också en skillnad i priset på mediciner beroende på vilken sjukdom man har. Blodtrycksmediciner för tre månader kostar fem euro medan astmamediciner med kortison har ett helt annat pris.

Biologiska mediciner är extra dyra

Nuförtiden används också biologiska mediciner mot bland annat psoriasis, MS och cancer, och de är dyrare än konventionella mediciner.

Biologiska mediciner skiljer sig från konventionella bland annat genom att de ges som injektioner istället för i tablettform.

– De kostar över tusen euro för en tre månaders sats, säger Kolistaja.

2023-2025. En graf över årssjälvrisken för läkemedelskostnader åren 2023-2025.Källa: Folkpensionsanstalten

Folkpensionsanstalten hjälper till med kostnader för dyra läkemedel, förutsatt att de är ersättningsbara. Men innan FPA ersätter dyra mediciner helt och hållet måste kunden betala årssjälvrisken, som från och med i år är 633,17 euro.

Det innebär att kunder som behöver riktigt dyra mediciner är tvungna att betala årssjälvrisken som en klumpsumma i början av året när de tar ut första satsen. Det finns i nuläget ingen möjlighet för kunderna att dela upp kostnaderna för självrisken.

– Jag vet att FPA håller på och förhandlar om ett alternativ så att självrisken skulle portioneras i flera delar under årets gång, säger Kolistaja.

Svårt att betala mediciner i början av året

Kolistaja berättar att hon träffat kunder som haft svårt att betala hela årssjälvrisken på en gång i början av året. Kunden behöver då överväga om hen ska ta ut medicinen eller inte.

– Allt kostar. På det viset är det inte så roligt för kunderna att betala en stor summa på en gång, säger Kolistaja.

En kvinna med kort ljust hår som jobbar på ett apotek och tittar in i en låda med mediciner.
Ann-Sophie Kolistaja berättar att speciellt biologiska mediciner är väldigt dyra. Bild: Veronica Gillberg / Yle

På apoteket är de skyldiga att alltid erbjuda ett billigare alternativ av mediciner. Men kunderna kan vara tveksamma och tycka att de billigare varianterna inte är lika bra.

– Då får vi ta fram vår sakkunskap och berätta att de här billigare medicinerna innehåller precis samma verksamma ämne, säger Kolistaja.

Kolistaja förklarar att nya varianter av mediciner är billigare eftersom läkemedelsfirmor kan kopiera patentet av den ursprungliga medicinen vilket gör tillverkningsprocessen billigare.

Kunder med lite pengar kan ta ut små medicinförpackningar

Apotekaren Anu Mikkola och provisorn Mika Mäki-Jouppila vid Ekenäs nya apotek berättar att kunder som har svårt att betala sina mediciner kan ta ut förpackningar för en månad åt gången i stället för tre.

En man och en kvinna som jobbar på ett apotek. De står utanför apoteket.
Provisorn Mika Mäki-Jouppila och apotekaren Anu Mikkola vägleder kunder som har svårt att betala för sina mediciner. Bild: Veronica Gillberg / Yle

Speciellt i början av året gör kunderna så här eftersom medicinerna kostar mer innan taket för årssjälvrisken uppnåtts. Men på sikt blir det dyrare att ta ut mediciner en gång i månaden.

– Det blir förstås dyrare när man köper tre mindre förpackningar istället för en stor, säger Mikkola.

Efter att taket uppnåtts tar kunderna ut större förpackningar och också mediciner som de prioriterat bort på grund av att de varit tvungna att betala dem själva.

Mikkola berättar att det oftare är äldre personer som tar ut små medicinförpackningar. Äldre personer använder överlag mer mediciner vilket gör att kostnaderna blir dyrare för dem.

En man med kort brunt hår som jobbar i ett apotek och står bland hyllor med mediciner.
Provisorn Mika Mäki-Jouppila hjälper kunderna att räkna ut vad olika alternativ för mediciner kostar. Bild: Veronica Gillberg / Yle

För att hjälpa kunder kan apoteket räkna ut vad olika alternativ och förpackningsstorlekar kostar.

– Vi kan också med vår kunskap ge råd om vilka mediciner kunderna ska prioritera, säger Mäki-Jouppila.

Vid behov kan apoteket också hjälpa kunder att kontakta myndigheter som hjälper med betalningen.

Kunder väljer bort vitaminer

Monica Strandvall, som är apotekare i Ingå, berättar att hon också träffat kunder som haft svårt att betala för mediciner. Men de har inte blivit fler än tidigare och hon träffar sådana kunder ganska sällan.

– Vanligtvis börjar människor äta blodtrycks- och kolesterolmediciner och de kostar bara några euro per månad, säger Strandvall.

Däremot tycker hon att kunder inte längre köper lika mycket självvårdsprodukter som till exempel vitaminer. Det här kan vara ett resultat av att människor har mindre pengar att röra sig med.

– Vitaminer och sådant som inte är nödvändigt lämnas bort, säger Strandvall.

Personalen på apotek får höra många livshistorier

När kunder besöker apoteken delar de med sig av sin sjukdomshistoria.

Anu Mikkola berättar att hon fått höra väldigt många livshistorier under karriären. När hon var ny i yrket kunde de tunga livshistorierna ibland få henne att ligga sömnlös på nätterna.

Men med åren har hon blivit mer tålig och förlorar inte längre nattsömnen på grund av dem. I stället hör samtalen med kunderna till det bästa med jobbet som apotekare.

– Det gör jobbet omväxlande och intressant, säger Mikkola.

En kvinna med kort mörkt hår som jobbar i ett apotek och står bland mediciner.
Anu Mikkola berättar att hon fått höra väldigt många livshistorier under åren hon jobbat på apotek. Bild: Veronica Gillberg / Yle

Ann-Sophie Kolistaja berättar att hon också fått höra många både sorgliga och positiva livsberättelser genom åren.

– Det bästa är ju när vi får höra att medicinen har hjälpt som den ska, säger Kolistaja.