I dag håller Sydkorea ett nyval om presidentposten i hopp om att få slut på det politiska kaos som råder i landet.
Sydkorea sattes i gungning i december förra året då den dåvarande presidenten Yoon Suk-Yeol oväntat utlyste ett illegalt undantagstillstånd under sex dramatiska timmar.
Tilltaget, som av flera beskrivs som ett regelrätt kuppförsök, har lett till att hans maktbefogenheter dragits in efter att författningsdomstolen röstade för att ställa honom inför riksrätt, vilket också tvingade landet att utlysa nyval.
Yoon står även åtalad för upprorsförsök. Det här är ett separat åtal som rör situationen i december men är ett regelrätt brottmål, vilket innebär att han kan dömas till fängelse eller i extrema fall till döden.
Skuggan av Yoon faller över Sydkoreas politik
Den avsatte presidenten Yoons öde har blottlagt en djup politisk spricka bland landets drygt 44 miljoner väljare.
Efter en kort period av ångerfullhet i anslutning till kaoset i december, valde Yoon trotsigt att stå fast vid sitt beslut att införa undantagstillståndet. Han svor att ”kämpa in i det sista” mot de krafter som ville ställa honom inför riksrätt, och barrikaderade sig i sitt hus.
När han slutligen arresterades ledde det till ett upplopp bland hans anhängare, som stormade rättssalen, och demonstrationer för Yoon ordnades av dem under tiden landets författningsdomstol övervägde riksrättsåtalet.
Bland Yoons anhängare finns många äldre, men också en del unga män i tjugo- till trettioårsåldern som identifierar sig som konservativa.
Yoons popularitet bland dem har stigit sedan han inlett ett allt tätare samarbete med Youtube-aktivister och kommentatorer på den politiska högerkanten, som han bland annat bjöd in till sin presidentinstallation.
Yoon har också stämplat politiska motståndare som ”anti-statliga krafter” som samarbetar med Nordkorea, och har också, utan bevis, antytt att Nordkorea har hackat och infiltrerat Sydkoreas valsystem.
Flera analytiker har pekat ut paralleller mellan Yoons och den amerikanska presidenten Donald Trumps retorik och sätt att förlita sig på sina följare på sociala medier när de traditionella medierna inte faller dem i smaken.
Flera av Yoons anhängare som nu stöttar det konservativa partiets nya kandidat, har inför valet anammat flera av slagorden från Trumps valkampanj förra året, som exempelvis ”stop the steal” som felaktigt anspelar på att Trump skulle ha förlorat presidentvalet 2020 på grund av mygel.
Även på den liberala politiska sidan har aktivisterna engagerat sig högljutt för att se till att Yoon straffas för sitt tilltag förra året.
Större demonstrationer och olika evenemang har ordnats på gatorna i sydkoreanska städer sedan december i protest mot Yoon, och indirekt de element i det konservativa parti som stöttat honom.
Nyvalet präglas av allt mer polarisering – mönstret från omvärlden går igen
Yoon Suk-Yeols öde har blivit en åskledare för folks åsikter, men de politiska sprickorna i landet har funnits sedan en tid och har bara blivit större.
Dragkampen mellan de två dominerande partierna i landet, oppositionspartiet Demokratiska partiet och det styrande partiet, Folkets maktparti (PPP), har ökat sedan presidentvalet 2022.
Det här har bland annat synts i oppositionens ofta kompromisslösa inställning till PPP:s politiska beslut. De bägge partiernas toppskikt har dessutom snarare valt att smutskasta varandra hellre än att föra allvarligare dialog.
Det här var också en av anledningarna till att den avsatta presidenten Yoon utlyste undantagstillståndet i december.
Yoon hade enligt egen utsago tröttnat på att oppositionen, som har majoritet i parlamentet, blockerade politiska beslut från honom och hans parti. Han anklagade sina motståndare för att förråda landet och hjälpa Nordkorea.
Sydkoreas plats i de geopolitiska spänningarna mellan USA och Kina har också utvecklats till en inrikes konflikt mellan de två stora partierna.
Det liberala Demokratiska partiet står politiskt för en mera avslappnad linje i förhållandet till Kina och är mera kritiska till samarbete med Japan, medan det konservativa PPP tvärtom valt att närma sig Japan och stärka alliansen med USA.
Splittringen syns allt tydligare också bland väljare, i synnerhet på sociala medier och forum på nätet där det politiska samtalsklimatet blivit allt mera hätskt.
Spänningarna och politiseringen av samhället har emellanåt tagit smått absurda dimensioner.
Ett exempel är kafékedjan Starbucks där personalen har krav på sig att be om kundens namn så att de kan ropa ut det när deras beställning är färdig.
Men på grund av att flera kunder missbrukat det här och titulerat sig saker som ”arrestera Yoon Suk-Yeol” eller ”Lee Jae-myung är en spion”, har kedjan valt att förbjuda användningen av namnen på samtliga presidentkandidater i samband med beställningar för att inte dras in politiken.
Många koreanska film- och musikkändisar har också blivit extra försiktiga under sina offentliga framträdanden, där varje fysisk gest eller sätt att uttrycka sig kan tolkas som ett politiskt ställningstagande.
I ett extremt fall ledde den överhettande politiska stämningen att oppositionspartiets ledare och dess nuvarande presidentkandidat Lee Jae-myung knivhöggs under ett officiellt besök i staden Busan i januari 2024.
Mannen som attackerade honom har sagt att han ville förhindra att Lee blev vald till president.
Lee har sedan incidenten burit skottsäker väst, hållit kampanjtal bakom en skottsäker glasvägg och skyddats av livvakter.
Vem blir nästa president?
Många mätningar placerar Lee Jae-myung från Demokratiska Partiet som den som mest sannolikt vinner valet med god marginal. Han var även mycket nära att vinna presidentvalet 2022 mot Yoon Suk-Yeol.
Lee, den före detta fabriksarbetaren som blev människorättsadvokat och politiker, har byggt sig en image som någon som vill bygga ett nytt, rättvisare Sydkorea för alla samhällsklasser.
Han är också den som uppmanade folk att ge sig ut på gatorna och protestera när Yoon Suk-Yeol utropade sitt undantagstillstånd, och var även en av de drivande krafterna bakom riksrättsåtalet mot Yoon.
Lee har dock också en del politiska skandaler i bagaget och är under utredning för bland annat förskingring av offentliga medel.
Hans främsta utmanare är den före detta arbetsmarknadsministern Kim Moon-soo från Folkets Maktparti PPP.
Kim började sin karriär som en liberal politiker men har under sina år tagit steget över till det konservativa partiet.
Han har sagt att han vill skapa ett mera företagarvänligt land, och har framställt sig som den som kan leda landet genom de turbulenta ekonomiska tiderna som landet står inför i och med Trumps globala tullkrig.
Kim är dock ett kontroversiellt val på grund av sitt starka stöd för Yoon Suk-Yeol, som också har stöttat hans valkampanj officiellt.
Medan de övriga partimedlemmarna offentligt bad om ursäkt för Yoons undantagstillstånd, valde Kim att göra det betydligt senare.
De andra kandidaterna i valet är Lee Jun-seok från Nya Reformpartiet, Kwon Young-guk från Demokratiska Arbetarpartiet samt två oberoende kandidater – Hwang Kyo-ahn och Song Jin-ho.
Ingen kvinna finns bland kandidaterna denna gång.
Opinionsundersökningar och intervjuer gjorda av medier tyder på att många medborgare ser det som att man väljer för att man måste för att stabilisera landet efter decemberkaoset, och att det handlar om att välja det minst dåliga av två onda ting.