Israel gick till attack mot Gaza efter Hamas attacker den 7 oktober 2023. Landet fördömdes inte då, och man talade om israelernas rätt till självförsvar. Det fanns förståelse i väst utgående från den avsky som morden på 1 200 människor, mestadels israeliska civila, väckte.
Men förståelsen för Israel har nu börjat falna på allvar. Frankrike, Storbritannien och Kanada har uttryckt sina hittills starkaste fördömanden av Israels beteende. De kräver att Israel stoppar sin våldsamma offensiv – en offensiv som premiärminister Benjamin Netanyahu säger att ”kommer att förgöra Hamas”.
Netanyahu vill sätta hela Gaza under direkt israelisk militär kontroll.
Professor Helena Lindholm, specialist på Mellanösternfrågor och Palestinakonflikten, säger att väst borde ha reagerat betydligt tidigare.
Israel planerar att föra in Gazaborna i enskilda små ghetton under israelisk militärkontroll
Israels mål är att ta territoriell kontroll över hela Gazaremsan, och Israel säger öppet att den palestinska befolkningen ska fördrivas.
– Det finns en plan på att dela upp Gaza i tre zoner under militär kontroll. Det ska bildas enklaver eller ghetton där det är tänkt att den kvarvarande palestinska befolkningen ska kontrolleras och underkuvas israelisk militär – en ytterligare dominansstruktur, konstaterar Helena Lindholm.
Hon talar om hur Israel har ett medvetet och systematiskt projekt som går ut på att fördriva den palestinska befolkningen i så stor utsträckning som möjligt – något man sett också tidigare under historiens gång.
Det är som ett spel där Israel flyttar befolkningen på ett medvetet sätt med avsikten att göra livet omöjligt för den befolkning som överlever – så att människor i ren desperation ska vilja söka sig någon annanstans.
”Stora delar av västvärlden har visat alldeles för stor passivitet”
– Enligt min uppfattning har västvärlden varit alldeles för passiv, och den passiviteten har inneburit att Israel successivt har kunnat flytta på gränserna för hur långt man kan gå i krigföring, säger Lindholm.
Hon talar om ett slags ”låt gå-mentalitet”: Man väntar och ser vad en internationell domstol kommer fram till i efterhand – i stället för att omvärlden skulle ha tagit konventioner och internationella principer på allvar.
Lindholm påpekar att det pågår en process gällande folkmord.
– Vi har en mängd uttalanden ifrån FN, och det finns rapporter från människorättsorganisationer och folkmordsforskare som slår fast att detta är ett folkmord. Och alla som har undertecknat den konventionen har ett ansvar för att förhindra det som sker om man misstänker att det kan handla om folkmord.
”Det finns påtryckningsmetoder”
USA har en avgörande roll, och det finns en del tecken på någon typ av påtryckningar från den amerikanska administrationen.
– Men det är oklart hur långtgående de påtryckningarna är.
Hon påpekar att även om USA:s agerande är viktigast så kan också EU använda sig av påtryckning. Även nationella regeringar kan göra det, och arbeta för resolutioner i säkerhetsrådet. Olika former av sanktioner har redan föreslagits av EU-länder.
– Men det här har gått väldigt, väldigt långt. Det är nu väldigt sent för Gazas befolkning. Så frågan är om detta räcker. I alla fall måste västvärlden gå från ord till handling. Nu!
EU är samtidigt Israels viktigaste handelspartner.
– Det är dags att vidta konkreta, riktiga åtgärder och införa sanktioner som kan påverka Israel. Det är trots allt en metod som finns i det internationella systemet och det är hög tid att den används gentemot Israel nu, säger Lindholm.
Läkare: Jag minns ingen liknande svält
Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, säger att den successiva undernäringen i Gaza är så svår att han inte kan minnas något liknande.
Han säger att han minns att läget i Jemen var hemskt då han arbetade där.
– Där rådde stor matbrist och läget definierades som nivå fyra. I dag är situationen i Gaza kategoriserad som nummer fem. Det är den högsta nivån av svält, och det är verkligen allvarligt.
Systematiska attacker utförs mot sjukhus nästan dagligen och von Schreeb konstaterar att publiciteten kring de här attackerna mot vårdanläggningar och sjukhus idag är påfallande liten.
– När en bombning av ett sjukhus tidigare skapade stora världsrubriker är den knappt en notis i dag. Direkta attacker på hälsoanläggningar och sjukhus ökar. Det här ser vi inte bara i Gaza utan också i andra länder.
”En droppe i havet”
Att enstaka lastbilar med förnödenheter nu har släppts in i Gaza får publicitet.
– Man försöker lyfta fram det här som något positivt – men det är ju alldeles för lite. Det är bara en droppe i havet.
Det som gör läget speciellt nu är att det finns mat att sända in.
– Maten står liksom där. Det är inte som i andra krissituationer då vi inte har någon mat och måste samla in pengar till mat. Men nu finns ju maten här faktiskt.
von Schreeb konstaterar att bombandet måste få ett slut.
– Det är Israel som har nyckeln till allting. De har nyckeln till gränsen. De har nyckeln till militären. Allt hänger på detta.
Han påpekar att USA kan påverkar Israel, och att politiska ställningstaganden nu också måste leda till handling.
– Nu måste man ”hit where it hurts” (”slå till där det känns”) – och det betyder väl pengar. Anseende verkar inte spela någon roll längre, säger von Schreeb och menar att om man kan se till att Israel drabbas ekonomiskt så kan det kanske få effekt.