[go: up one dir, main page]

Arkivarie snubblade över låda med 400 år gamla böcker i Fiskars

I en låda under ett skrivbord fanns en hög med gamla papper och böcker från tidig modern tid. Förhoppningen är nu att något museum tar emot böckerna.

Tre gamla böcker är framställda på ett brunt bord.
Den religiösa handboken från 1571, uppe till höger, innehåller information om hur en präst ska jobba. Till exempel vad prästen ska göra vid bröllop eller begravningar. Handboken har ingen titel. Bild: Eva Hällsten / Yle

I bolaget Fiskars arkiv hittades tre gamla böcker: två biblar och en religiös handbok.

– Den religiösa handboken är från 1571, bibeln på finska är från 1685 och bibeln på svenska är från 1760, berättar arkivarien Jonas Selenius.

Böckerna fanns i en låda i arkivet som Katarina Willberg, då tf arkivarie, nu projektproducent på Fiskars museum, snubblade över.

– Den stack ut under ett skrivbord och i den hittade jag en hög med papper och några gamla böcker och tänkte ”vad är det här?”, berättar hon.

Selenius berättar att de haft ganska mycket material som har väntat på att bli katalogiserat i många år.

– Det kan hända att någon har ställt dem på hyllan när de här museerna tömdes i mitten av 1970-talet, sedan har de helt enkelt bara glömts där.

Två män sitter vid ett bord och läser i en gammal bibel.
Jan D. Oker-Blom och Jonas Selenius bläddrar i en bibel från år 1760. På bordet syns också en bibel från 1685 och en religiös handbok från 1571. Bild: Eva Hällsten / Yle

Selenius har inte lyckats hitta information om varifrån den religiösa handboken kommer, men biblarnas historia har han ett hum om.

– Bibeln från 1760 är troligen från Billnäs. Inne i pärmen finns en hel förteckning över alla ägare som har ägt den här bibeln. Och det gör den väldigt unik.

– Under det förra århundradet hade bolaget Fiskars en hel del museer här runt omkring i trakten. Det är troligt att bibeln från 1685 är från Haapaniemi-museet på Haapaniemis gård i Kisko.

Bolaget Fiskars underhöll tidigare flera hembygdsmuseer.

En man sitter vid ett bord och läser i en gammal bibel.
Den religiösa handboken och ena bibeln är på svenska. Den andra och äldre bibeln är på finska. Här bläddrar arkivarie Jonas Selenius i bibeln från 1760. Bild: Eva Hällsten / Yle

Nu hoppas Selenius att något museum vill ha böckerna.

– De hör inte hemma i arkiv. I arkiv ska det finnas material som har något informationsvärde. Man beskriver inte Fiskars historia i de här böckerna. Det är museum eller liknande som har nytta av de här böckerna i sina samlingar.

Arkiv med många år på nacken

Bolaget Fiskars grundades år 1649 och arkivet som Fiskars har i dag grundades år 1974, men har rötter från 1880-talet. I Fiskars arkiv finns det mer än gamla biblar och religiösa handböcker.

– Förutom arkivmaterial så har vi ett ganska stort handboksbibliotek där det ingår böcker med lokalhistorisk anknytning. Vi har också böcker som presenterar Fiskars design och en väldigt fin och stor fotosamling.

Företag måste inte ha ett arkiv.

– Det är ganska ovanligt med företagsarkiv, speciellt så här stort och med dokument från så långt tillbaka, säger Jan D. Oker-Blom som är ansvarig för bolaget Fiskars samhällsrelationer och för Fiskars bruk.

Oker-Blom beskriver Fiskars företagsarkiv som en kulturgärning. Bolaget vill ta hand om bruksmiljön.

En man i kostym läser i en gammal bibel.
Oker-Blom säger att Fiskars arkiv är så stort och hållit så här länge kan bero på att Fiskars är Finlands äldsta bolag. Bild: Eva Hällsten / Yle

Arkivet används av både bolaget Fiskars och forskare.

– Vi använder det fortfarande själva så att vi lägger till exempel handlingar angående markaffärer i arkivet. Det är öppet för forskare och vi har relativt ofta forskare här.

Fiskars kommer att damma av fler föremål från arkivet.

– Nu när vi renoverar arkivet kommer vi att föra tillbaka dokument och sådant som traditionellt hör till ett arkiv. Vissa designföremål och samlingar av mindre storlek som vi har haft där kommer vi däremot att placera ut någon annanstans, bland annat i vårt hotell.

Artikeln och rubriken korrigerades den 4 juni med att det var Katarina Willberg som hittade böckerna.