– Vi befinner oss just nu i ett paradigmskifte. Största delen av den kritiska infrastrukturen i Europa byggdes för 20–25 år sedan. Det var mycket företagsspecifika lösningar då, som Tetra, och GSM-R för järnvägen, säger Stefan Koetz, strategichef på Ericsson.
Tetra är ett radiosystem som polisen och räddningstjänsten använder i nästan hela Europa. GSM-R är ett liknande system för järnvägen. Båda systemen byggdes på 1990-talet och fungerar bara var för sig. De kan alltså inte prata med varandra.
– Vi har inte kunnat utveckla tekniken, eftersom den byggdes utanför de internationella mobilstandarderna. Medan våra telefoner har gått från 2G till 5G har de här systemen inte utvecklats alls, förklarar Koetz.
Den tekniska begränsningen har direkta konsekvenser för dem som måste kunna kommunicera direkt i kritiska situationer.
Bristerna blir särskilt tydliga i vardagen för så kallad blåljuspersonal, alltså ambulanser, polis och räddningstjänster.
– Om vi tar polisen som exempel har de i dag alltså Tetra-teknologi. De kan bara kommunicera med sina röster, inget annat. De kan inte ta bilder med sin utrustning. Den är inte byggd för att hantera några appar alls, säger Koetz.
Här är systemen som byts ut
Just nu är planen att all kritisk infrastruktur ska moderniseras.
– Det handlar om fyra eller fem huvudområden. Det första är den allmänna säkerheten, blåljusorganisationerna som har teknik från 1990-talet, säger Stefan Koetz.
Nummer två är energisektorn, där det redan pågår en övergång till smarta elnät. Det innebär moderna nätverk som använder digital teknik för att övervaka och styra transporten av elektricitet från kraftverken till konsumenterna.
– Vi behöver mycket mer intelligent teknik för att kunna hantera att energiproduktionen decentraliseras. Vi vill att eldistributionen ska vara effektivare, mer tillförlitlig och hållbar.
Det tredje kritiska området är järnvägarna.
– Vi införde GSM-R på 1990-talet och nu är vi mycket nära att införa den nya telekommunikationsstandarden FRMCS, som bygger på 5G. Den nya tekniken gör tågtrafiken säkrare och möjliggör till exempel självkörande tåg.
Det här kan minska olycksriskerna genom övervakning i realtid och automatiserade säkerhetsåtgärder. Självkörande tåg förväntas i sin tur leda till punktligare tågtrafik och effektivare drift, vilket också kan minska på kostnaderna och miljöpåverkan.
Det fjärde är försvaret, där 5G-teknik införs på vissa områden. Det femte och sista området är rymden och då främst satellitkommunikation.
Ligger cyberbrottslingarna steget före?
– Vi designar teknologin med framtida säkerhetshot i åtanke. Men det är en dynamisk process – hackarna förbättrar hela tiden sina metoder för att ta sig in i nätverken. Det är en kapplöpning. Vi måste hela tiden vara på vår vakt, säger Koetz.
Att försvaret är ett av de kritiska områdena är ingen slump, anser Jack Shis, som är strategiavdelningschef vid Natos kompetenscenter för cyberförsvar i Tallinn.
– Cyberkonflikter, precis som alla andra konflikter, sker inte i ett vakuum. När något händer i den fysiska världen tar illvilliga aktörer också till åtgärder i den digitala världen, säger han.
Det kräver åtgärder på nätet och i sociala medier, men också politiska och juridiska beslut som följer konflikterna i både den fysiska och digitala världen.
Stor övning ska hitta sårbarheterna
I Tallinn pågår just nu världens största internationella cyberförsvarsövning, Locked Shields. Över 4 000 deltagare från 41 länder övar på att försvara både civila och militära it-system.
För första gången testas också försvaret av 5G-system som en del av den kritiska infrastrukturen.
– Vi simulerar hela tiden olika sårbarheter och testar mot alla kända hot. Systemen är bättre skyddade idag, men det är en konstant kapplöpning, säger Stefan Koetz.
Cyberangrepp kan ha allvarliga konsekvenser, särskilt om de riktas mot kritisk infrastruktur. Angriparna kan stänga av elen för hela städer eller blockera all kommunikation i ett större område.
– Man presterar som man tränar. Därför måste vi träna som vi slåss, säger Jack Shis.
Cyberkonflikt – precis som alla andra konflikter – sker inte i ett vakuum. När något händer i den fysiska världen tar illvilliga aktörer också till åtgärder i den digitala världen
Jack Shis
5G ger säkrare och smartare nätverk
Den moderna 5G-tekniken börjar nu snabbt göra sitt intåg på flera håll i samhället. I Finland och Sverige byggs de första helt 5G-baserade industrinätverken just nu. De ska kunna isolera och skydda uppkopplad infrastruktur mot cyberattacker.
Finlands försvarsmakt har också tagit flera steg för att integrera 5G i sin verksamhet. Den största utmaningen är att integrera 5G med befintliga system stegvis. Övergången får inte störa befintliga samhällskritiska funktioner.
Mobiltelefonkoncernen DNA var det första nätverksföretaget i Finland som slutförde sin landsomfattande 5G-uppgradering. Den blev klar under 2024.
Enligt alla beräkningar kommer 5G-täckningen snart att vara komplett i hela Norden.
Stefan Koetz tar en fotbollsarena som exempel på hur 5G-tekniken kommer att förändra infrastrukturen.
– Under arbetsveckan, när arenan är tom, behövs knappt någon el- eller kommunikationskapacitet. Men när stadion är full krävs mycket mer. Det här ska lösas med mjukvara, det är det vi gör med 5G, säger han.
Den största direkta skillnaden mellan 5G och 4G är överföringshastigheten. 5G kan nå hastigheter på upp till 10 Gbps, gigabit per sekund. Det är betydligt snabbare än 4G:s genomsnittliga hastigheter på 10–100 Mbps, megabit per sekund.
Det gör att nedladdningar och dataöverföringar blir minst hundra gånger snabbare och effektivare. Åtminstone i teorin.
De nya nätverken ska automatiskt kunna känna av hur mycket kapacitet som behövs och ska sedan anpassa sig direkt efter situationen. Den här flexibiliteten gör också att systemen blir säkrare mot angrepp och mer energieffektiva.
– När vi kan bygga nätverken mer individuellt och anpassa dem efter behov blir de mycket effektivare. Vi behöver inte längre ha konstant täckning överallt, säger han.
”Framtiden kräver att vi utvecklar tekniken”
– Det har blivit uppenbart för fientliga aktörer världen över att cyberattacker är ett effektivt sätt att slå mot våra fria samhällen. Faran bara ökar, trots alla resurser vi satsar på försvaret, säger Jack Shis.
Men det handlar inte bara om försvar. Den nya tekniken har potential att bidra till ökad effektivitet och hållbarhet. Intelligenta system som anpassar sig efter behov kan revolutionera allt från energiförsörjning till räddningstjänst.
”Europa måste hänga med i utvecklingen”
Enligt experterna kräver framtidens samhällsutveckling tekniska framsteg för att möta nya utmaningar. Framtidens infrastruktur måste i så fall hantera både nya hot och nya möjligheter.
Infrastrukturen bör då, säger de, byggas så att vi inte behöver bygga om allt vi gör i dag om 20 år.
– Tiden går framåt vare sig vi vill det eller inte. Om Europa inte är med i den tekniska utvecklingen riskerar vi att andra aktörer med andra värderingar tar ledningen. Då kommer deras möjligheter att påverka våra samhällen bara att växa, säger Shis.