Tänk dig att hela Finland plötsligt blir strömlöst mitt i vintern. Det blir kallt i din bostad, din telefon laddar ur och nätet faller. Butiker och restauranger kan inte hålla öppet. Det är mörkt och kallt och du börjar bli hungrig och törstig.
Jörgen Härmälä i Pedersöre har länge planerat för att det här kan hända. Han är till och med inställd på att det kommer att hända.
Blir enfamiljshuset strömlöst drar han igång en generator som han kopplar till husets vitala delar med skarvsladd. Huset värms med olja och är därför självförsörjande, men pumparna behöver ström. Det gör också husets kylskåp och frys.
Generatorns effekt är inte så stor, därför kan Härmälä inte använda plattor och ugn för att laga mat. Lösningen finns nere i källaren i hans hemligaste rum – det gröna rummet, som han kallar det.
– Det här är mitt heligaste. Frun har inget tillträde hit, skrattar Härmälä som är aktiv reservist och också har sina militära uniformer här.
Utbildar andra i beredskap
Härmälä är utbildare inom MPK, Försvarsutbildningsföreningen, och leder kurser i beredskap för hushåll. Därför är det ingen slump att han har bunkrat upp lådvis med tändstickor och flera bärbara friluftskök. Han tar med sig ett och går upp till köket där han förevisar hushållets matförråd.
Det ser ut som ett vanligt välutrustat kök – med ett väsentligt undantag: ordningen.
I två utdragslådor finns torrskaffning i form av ris, gröt och pasta samt konserver och torkade frukter. Härmälä kontrollerar datummärkningen och konstaterar att allt är i ordning. Men det gäller att äta upp det äldsta och ställa nyinköpta matvaror längst bak.
Enligt Jörgen Härmälä kostar det inte ens mer att ha de extra matvarorna hemma, det som gör att han och hustrun kan klara sig i hela 3–4 månader utan att bunkra upp.
Med vana händer bygger Härmälä ihop friluftsköket och tänder lågan.
Vi är här för att lära oss om kristålighet, så jag frågar varför han inte har tappat upp vatten i förväg. Det behövs inte, förklarar Härmälä. Det lokala vattenbolaget har en krisplan och kan fortsätta leverera i flera dagar efter att strömmen gått.
Härmäläs plan är att tappa upp vatten först efter att strömmen gått. Jag frågar hur och han hivar snabbt fram fyra hinkar på tio liter var.
”112 kommer inte att fungera”
Fyrkornsgröten blir snabbt klar. Jörgen Härmälä smakar och säger att han kunde leva på saltad gröt med dadlar i flera månader. Han vill vara förberedd i tider han beskriver som osäkra, inte nödvändigtvis på grund av krig men på grund av samhällets ökade sårbarhet.
Ett elavbrott i hela landet, en så kallad blackout, ser han som största risken.
– Då kan man inte lita på att någon kommer och hjälper. Vid ett omfattande elavbrott kommer 112 inte att fungera. Det finns inte resurser hos räddningsverken att hjälpa alla. Därför vill jag vara förberedd, säger Jörgen Härmälä.
Vårt elnät har inte kollapsat sedan 1970-talet
För ett par veckor sedan kollapsade elnätet i Spanien, Portugal och västra Frankrike. Något motsvarande har inte hänt i Finland sedan 1970-talet, enligt Roger Gustavsson, chef för kontrollrummet på stamnätsbolaget Fingrid.
Spanien fick hjälp av grannlandet Frankrike, och på samma sätt skulle vi sannolikt få hjälp att få upp spänningen via elkablarna till Sverige. Men man kan ändå inte säga med säkerhet hur lång tid det skulle ta innan elen kommer tillbaka.
– Vissa talar om några dagar, vissa om en vecka och vissa om en månad i värsta fall, säger Jörgen Härmälä.
Han anser att den alltmer dominerande vindkraften skapar en osäkerhet i vår eltillförsel.
Hälften skulle klara sig i tre dygn
En färsk undersökning visar att lite drygt hälften av finländarna skulle klara sig i 72 timmar eller tre dygn på de förråd de har i hemmet. Det här är en liten förbättring jämfört med den den förra undersökningen från år 2023.
Enligt Räddningsbranschens centralorganisation Spek kan Ukrainakriget ha ökat vår medvetenhet.
Men det finns fortfarande förbättringspotential, säger Markus Latva-aho, beredskapschef på Spek.
– Vid en kris måste myndigheternas resurser gå till att hjälpa människor som befinner sig i en utsatt ställning. Därför borde den stora gruppen av medelklassens finländare göra vad de kan för att förbereda sig så att de klarar sig utan hjälp, säger Markus Latva-aho.
Professor vill se fler elavbrott
Det man vet om elnätets kollaps i Spanien är att kraften då till stor del kom från alternativa energikällor som vind- och solkraft. Där gick det snabbt och nätet var uppe igen dagen efter, med hjälp av den egna vattenkraften och kärnkraftverken i Frankrike.
Ännu pågår flera utredningar för att fastställa exakt vilket fel som orsakade kollapsen.
Lennart Söder, professor i elkraftssystem vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, säger att det är ett problem att elavbrott inträffar så sällan nuförtiden.
Han skulle önska att elavbrott sker oftare.
– Ingen verkar ju vara beredd ute i samhället, förutom sjukhusen. Ur beredskapssynpunkt vore det bra om det inträffade lite då och då. Det leder till en diskussion om hur vi ska göra oss mindre sårbara, säger Söder.
Senast Sverige drabbades av en omfattande störning i elnätet var år 2003.
– De som är 22 år eller yngre har aldrig ens varit med om det här. De upplever att det inte kan hända att vi står utan el en längre tid, säger Lennart Söder.
Hur har du förberett dig för kris? Berätta i kommentarsfältet!