Pressfriheten i EU har försämrats. Det skriver människorättsorganisationen Civil Liberties Union for Europe i en färsk rapport.
Det här innebär en försämring av det viktiga försvaret mot auktoritärt styre, skriver organisationen.
Pressfriheten blir sämre trots att EU nyligen har lagstiftat om starkare mediefrihet. Allvarliga risker mot journalister kvarstår i Europa, och läget har blivit värre på flera håll.
Rapporten granskar läget i 21 EU-länder, men inte i Finland.
Slutsatsen är att olika risker är vardag för många som jobbar i mediebranschen i Europa.
Det kan handla om allt från hot och rättsprocesser för att hindra offentlig debatt, till övervakning, attacker och frihetsberövanden.
”Mediefrihet och pluralism befinner sig i en fördjupad kris inom EU. Trots några exempel på framsteg under 2024 fortsätter de negativa trender vi har observerat under tidigare år i de flesta länder. Det är inte förvånande”, påpekar Jonathan Day som är huvudredaktör för rapporten, i ett pressmeddelande.
Han tillägger att regeringars ansträngningar att försvaga rättsstaten och demokratiska institutioner nästan alltid börjar med försök att kontrollera landets medielandskap.
Journalister utsätts för hatretorik och fysiska attacker
Journalister är fortsatt sårbara för hatretorik och fysiska attacker, särskilt vid demonstrationer relaterade till Israel-Palestina-konflikten.
I Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern och Spanien har polisen varit våldsam mot journalister vid demonstrationer.
Och i Bulgarien, Italien, Slovakien och Sverige har kvinnliga journalister utsatts för oproportionerligt mycket trakasserier och hot, enligt rapporten.
Samtidigt fortsätter användningen av spionprogram mot journalister att vara ett problem i många europeiska länder, särskilt för exiljournalister från Ryssland eller Belarus.
I Bulgarien, Tyskland, Grekland, Malta, Nederländerna och Spanien är det också vanligt att tjänstemän hindrar journalisters arbete genom att motsätta sig eller avvisa begäran om information.
Koncentrationen av medieägandet är fortsatt hög i flera EU-länder, där stora delar av mediesektorn kontrolleras av förmögna individer, familjer eller politiska partier, vilket begränsar mångfalden av medieröster.
Det ökar risken för partisk rapportering och underminerar allmänhetens tillgång till mångsidig information.
Medan Ungerns medielandskap fortsatte att försämras och Slovakien rörde sig i samma riktning, gjorde Polen och Slovenien anmärkningsvärda ansträngningar för att återställa mediers självständighet och minska politisk inblandning.
Stor skillnad i förtroende
Till exempel i Bulgarien har allmänhetens förtroende för journalister fortsatt att försämras och ligger på endast 28 procent, en avsevärd minskning från föregående år.
Situationen ser däremot mycket bättre ut till exempel i Estland, där 80 procent av befolkningen har förtroende för inhemskspråkiga tv- och radiokanaler.
Ny EU-lag ska stärka mediefriheten
En viktig del av rapporten om mediefrihet ägnas åt den europeiska mediefrihetslagen EMFA, som till centrala delar börjar gälla i augusti 2025.
EMFA syftar till att stärka mediefriheten och pluralismen genom att ta upp flera kritiska områden, såsom skyddet av journalister, public service-mediers oberoende, samt transparens i medieägandet och i statlig annonsering.
Det inrättas också en ny EU-myndighet, Europeiska nämnden för medietjänster, som ska övervaka att den nya lagen följs.
Mediefrihetsrapporten uttrycker däremot oro över att många medlemsstater verkar vara ovilliga eller oförberedda på att leva upp till kraven i EMFA.
Vissa länder, som Ungern och Slovakien, har visat öppet motstånd mot lagen.
Ungern har till och med ifrågasatt dess rättsliga grund vid EU-domstolen och anklagat EU för censur. Slovakien har under 2024 vidtagit åtgärder som direkt strider mot EMFA, bland annat genom att avskaffa och ersätta det existerande public service-bolaget.
Trots ny lagstiftning krävs enligt Liberties-rapporten fortsatt fokus och kraftfulla åtgärder från EU och medlemsstaterna för att säkerställa en verkligt fri och pluralistisk mediemiljö i Europa.
Samtidigt är pressfriheten i Finland internationellt sett på god nivå – femte bäst i världen utgående från Reportrar utan gränsers (RSF) rangordning från i fjol.
Hur Finland rankar i år klarnar på lördag, på den internationella dagen för pressfrihet, den 3 maj.