Som barn på 1950-talet bodde Cristine alla somrar hos sin mormor och morfar i Pojo, Västnyland. Mormor Selma kunde vara barsk, men Cristine kände sig alltid trygg och älskad.
Samtidigt märkte Cristine att hennes syster och kusiner var rädda för mormor. Det fanns en familjehemlighet, ett rykte om att Selma hade begått ett brott.
– Det påstods att mormor har dödat ett nyfött barn och bränt upp det i bastuspisen. Det var ju hemskt och skrämmande, men jag hade svårt att tro att det stämde. Mormor var kanske hårdhudad men inte elak.
När Cristine först snappar upp hemligheten är hon under skolåldern och tycker om att lyssna när de vuxna talar.
– Mormor och mamma hade ett hemligt språk. De lade in extra stavelser när de inte ville att jag skulle begripa. ”Vet du vad det har hänt i går” blir till ”velvär dulvär valver delver halver hälver ilver gålver”. Jag lärde mig hastigt förstå vad de sa, men lät dem inte veta det. Jag hörde mera på det sättet.
Selma magrade i fängelset
Nu är Cristine över 70 och letar bland bilderna av Selma. Hon försöker hitta ett foto av Selma som ung.
– Jag har sett en bild av mormor från 1920-talet, när hon var väldigt mager. Mamma sa att bilden var tagen när hon kom ut ur fängelset. Annars var Selma en stadigare typ, som jag, säger Cristine.
Bilden från 1920-talet är försvunnen.
Varken Cristine eller hennes systrar och kusiner har någonsin tagit reda på vad Selma egentligen blev dömd för. Jag föreslår för Cristine att vi beställer fram domen från Riksarkivet och hon är med på noterna.
Enligt flera dagstidningar har Selma i februari 1923 dömts till nio månader i fängelse. 1920-talets tidningar skrev ofta ut namn och hemort på kvinnor som dömdes för fosterfördrivning. Här lämnar vi bort efternamnen, eftersom det handlar om känsliga saker.
Selma köper ”medicin” av gumman Elvina
När vi får häradsrättens domböcker klarnar det vad Selma har sagt till kronolänsman och i häradsrätten.
Hösten 1922 har den 23-åriga Selma fått tjänst som piga hos bonden Magnus Wallenius i Svenskby i Tenala. Hon är ogift och har gått tre klasser i folkskola. Hon hemlighåller att hon väntar barn.
I början av december 1922 efter att Selma har varit i kyrkan söker hon upp Elvina, en äldre kvinna som arbetar som hushållerska i Vikby. Elvina lovar skaffa fram ”medicin”, en flaska med droppar.
Först en dryg månad senare kommer Selma på nytt till Vikby och köper flaskan av Elvina. Hon tar droppar tre dagar i rad.
Abort är strängt förbjudet i Finland vid den här tiden, men varje år gör tiotusentals kvinnor illegala aborter. De flesta abortörer som åker fast är lekmän, men enstaka läkare och flera barnmorskor blir också dömda.
Selma föder ett dött foster
När Selma får missfall den 19 januari 1923 blir hon så sjuk att hon inte kan hålla det hemligt.
Bonden Wallenius kallar på barnmorskan Elli Railio, som konstaterar att Selma har fött ett dött foster. Selma erkänner att hon tagit Elvinas droppar.
Barnmorskan bär det döda fostret till dödgrävaren och anmäler Selma för länsman.
Vad kan dropparna ha innehållit?
Barnmorskan säger att efterbörden luktade illa, som av jod och fosfor.
Selma verkar inte veta vad ”medicinen” innehöll. Och Elvina, som är 76 år och inte kan läsa, hävdar att hon aldrig har sålt några droppar till Selma.
Var det fosfor i dropparna?
Det var inte ovanligt att kvinnor i början av 1900-talet tog gifter som fosfor och kvicksilver för att bli av med oönskade barn. Många kvinnor dog av förgiftning, andra dog av infektioner efter abort med något redskap.
Cristine rynkar pannan.
– Selma måste ha varit i panik och helt ensam med sitt beslut. Om det var fosfor i dropparna är det ett under att hon överlevde.
I häradsrätten säger Selma också att hon inte vet vem som var far till barnet.
– Det tror jag inte på. Hon visste nog.
Elvinas dom blev strängare
Selma avtjänar de första veckorna av sitt straff i Helsingfors länsfängelse och flyttas sedan till Åbo länsfängelse. Det är överfullt i fängelserna, det råder förbudslag och många sitter av straff för spritsmuggling.
Selma avtjänar hela straffet på nio månader, utan en enda dags lindring. Det samma sker tydligen med gumman Elvina, som får 1,5 år.
Kronolänsman Julius Sjöstedt i Tenala hittar många kvinnor som vittnar om att Elvina har sålt droppar. Elvinas fängelsebok är försvunnen, men Riksarkivet upptäcker en anteckning om att hon har flyttats till kvinnofängelset i Tavastehus år 1924.
Selma får ytterligare sex barn
Selma har flera hemligheter. Varken bonden Wallenius eller kronolänsman Sjöstedt i Tenala känner till att Selma har en två-årig dotter när hon börjar arbeta i Tenala. Flickan är född utom äktenskapet och hon kommer senare att bli Cristines mamma.
Ett halvt år efter att Selma blir fri 1924 gifter hon sig med drängen Axel. De arbetar som piga och dräng i Järnvik som hör till Fiskars bruk. De kommer att få sex barn tillsammans.
Cristines mamma får aldrig veta vem hennes far är. Och Cristines storasyster får aldrig heller veta vem som är pappa till henne. I den här familjen håller man hårt i hemligheterna från årtionde till årtionde.
Men Cristine som stod sin mormor så nära, varför frågade hon inte om det döda barnet?
– Jag vågade aldrig fråga mormor. Hon hade mist två barn till. En son dog i en eldsvåda och en annan gick på en mina när kriget hade tagit slut. När mormor hörde sirener blev hon vit i ansiktet och måste sätta sig. Det var alltför svårt för henne att minnas de döda barnen.
