USA vill ha fler isbrytare för att bättre kunna konkurrera med Ryssland i de arktiska områdena och Finland verkar på riktigt vara en möjlig partner.
Här kommer den arktiska politiken in.
Finland har varit en aktiv och drivande aktör i de arktiska frågorna. Tidigare regeringar har skrivit strategier för den arktiska politiken och satt tydliga målsättningar, bland annat för Finlands ekonomiska intressen. Men nu har skutan vänt.
Forskarprofessor Timo Koivurova från Arktiska centret vid Lapplands universitet varnar för att den sittande regeringen inte längre har den arktiska politiken på sin agenda.
– Regeringen har helt tydligt glömt bort det arktiska området.
Regeringen prioriterar säkerhet
Den politik som USA nu driver under ledning av president Donald Trump sätter allt mer fokus på det arktiska området. Det att Trump bland annat är ute efter den strategiskt belägna arktiska ön Grönland sätter press på alla arktiska länder.
Finlands arktiska politik fokuserar nu på försvars- och säkerhetspolitiska frågor.
De stora ekonomiska möjligheter som det arktiska området skulle ge Finland blev inte av för tio år sedan och förväntningarna slocknade, förklarar programdirektör Harri Mikkola vid Utrikespolitiska institutet.
– Regeringen har ändrat fokus på den arktiska politiken och det arktiska kunnandet i regeringen har krympt till försvar och säkerhet.
Det arktiska området är lite som vår bakgård
Harri Mikkola, Utrikespolitiska institutet
Riskfyllt att sakna helhetsbild i arktiska frågor
Finlands arktiska ambassadör Petteri Vuorimäki betonar vikten av en bred och mångsidig agenda i arktiska frågor.
Även om den militära säkerheten hela tiden blir viktigare får vi inte blunda för klimatförändringen och de utmaningar som ursprungsfolken står inför, säger Vuorimäki.
Han är Finlands representant i Arktiska rådet. Det internationella forumet främjar arktiska frågor, miljöskydd, hållbar utveckling och ser till de arktiska ursprungsfolkens rättigheter. Rådet har ett stort ansvar i ett utmanande läge, understryker Vuorimäki.
Finlands engagemang i de arktiska frågorna har konkret resulterat i bland annat det samiska klimatrådet. Dess syfte är att göra samernas kunskapsbas och perspektiv till en del av klimatpolitiken.
– Ursprungsbefolkningarna borde ha en central plats i den arktiska politiken, säger Timo Koivurova vid Lapplands universitet.
Nya arktiska riktlinjer
Då vi pratar med experterna uppstår bilden av att den sittande regeringen inte har en helhetsbild av det arktiska området.
Regeringen lade ner delegationen för arktiska ärenden, vars huvuduppgift var att stödja och stärka Finlands arktiska politik. Delegationen bestod av aktörer som ville påverka de arktiska frågorna.
Det har förändrat dynamiken i hur statsrådet arbetar med de arktiska frågorna, säger Petteri Vuorimäki som var vice ordförande i den nu nedlagda delegationen under två årtionden.
Det räcker inte med hård säkerhet i den arktiska politiken
Timo Koivurova, Lapplands universitet
Det förändrade världsläget kräver nya riktlinjer i den arktiska politiken, säger såväl Utrikesministeriets Petteri Vuorimäki som forskare Harri Mikkola och Timo Koivurova.
Finland borde se till att ha målsättningar, planer och beredskap som svarar på de utmaningar och möjligheter som nu uppkommer.
– Jag upplever att det finns ett behov för en bred nationell diskussion om Finlands arktiska politik. I det arbetet behövs alla ministerier, alla kommuner i norra Finland, Sametinget, forskningsinstitut och representanter från näringslivet, säger Vuorimäki.
Geopolitiken är i stor gungning
Det verkar pågå en kamp om vem som styr över Arktis, där USA under ledning av Trump vill se sig som vinnare. Ekonomiska vinster är aktuella igen efter att USA verkar vara ute efter isbrytare.
Geopolitiken är i stor gungning och osäkerheten är stor. Det är svårt att göra en strategi som sträcker sig långt fram i tiden, säger Harri Mikkola vid Utrikespolitiska institutet.
Forskarna vill att Finland tydligt och bestämt uttrycker sin syn på och sina intressen i det arktiska området.
– Det arktiska området är strategiskt viktigt för Finland. Det är lite som vår bakgård. Då räcker det inte riktigt att endast ha fokus på försvar och säkerhet, säger Mikkola.
Det finns jobb för isbrytare även om isarna smälter
– Vi har redan förlorat en stor del av havsisen i Arktis på grund av klimatförändringen, och under de kommande åren kommer vi förlora ännu mer av isen. Det är en oåterkallelig process som sker på grund av de växthusgaser som redan finns i atmosfären, säger Timo Koivurova.
Forskning visar att Arktis kan vara isfri under sommaren redan om tio år. Under vintrarna kommer det också i framtiden finnas is, men isförhållandena kommer bli svårare.
Det kommer att finnas fast is och allt däremellan, också öppna vatten med stormvindar. Det blir mer utmanande att röra sig ute på havet.
Vi får inte blunda för klimatförändringen
Petteri Vuorimäki, arktisk ambassadör
Jobb för isbrytare kommer det helt säkert finnas ännu en lång tid, säger Timo Koivurova.
Han tror att den tidigare, mångsidiga arktiska politiken som Finland länge drev lade en grund för de isbrytaraffärer som nu diskuteras.
– Isbrytarna har alltid varit en del av Finlands arktiska agenda. Finland har försökt främja exporten och driva sina ekonomiska intressen på olika arktiska forum, säger Koivurova.
Om isbrytaraffärerna med USA blir verklighet skulle det förverkliga Finlands ekonomiska målsättningar för det arktiska området.
– Det skulle lyfta Finlands arktiska profil och passa bra ihop med Finlands intressen, säger Harri Mikkola.