Trots att Trump drog tillbaka många av sina tullar för 90 dagar har dollarkursen fortsatt att falla. Ekonomer ser det som anmärkningsvärt att också intresset för USA:s statsobligationer och aktiekurserna i USA har minskat samtidigt.
I tidigare kriser har man ofta sett att sjunkande börskurser har fått folk att flytta sina pengar till obligationer som har upplevts som tryggare.
Nu flyr en del av pengarna USA helt och hållet.
USA har i åratal levt över sina tillgångar, och konsumerat mer än det har producerat. Den konsumtionen har USA finansierat med en ständigt ökande utlandsskuld.
Roger Wessman som är nationalekonom och konsult säger att USA har klarat av detta tack vare att resten av världen har upplevt USA som ett tryggt bra ställe att hålla sina pengar i.
– Därför har USA kunnat få lån till mycket låg ränta. Nu när internationella investerares förtroende för USA försvagas har de svårare att få lånekapital.
För USA betyder det att räntan landet måste betala för att få sina statsobligationer sålda stiger, och den stora utlandsskulden blir dyrare.
Detta samtidigt som dollarns värde sjunker och USA blir lite fattigare.
Pengar strömmar till EU
Vi kan redan se att den del av pengarna som lämnar USA har börjat flöda till EU-länderna.
Tyskland kan redan sälja sina obligationer till ett lägre pris, och får lättare att betala av på de stora lån som landet nu planerar att lyfta för att bekosta sin militära upprustning.
Samtidigt stiger eurons värde i förhållande till dollarn. Vi inom euroområdet blir lite rikare. Nackdelen är att de varor vi producerar blir lite dyrare utanför euroområdet. Det kan försämra vår konkurrenskraft.
Totalt är det ändå oklart om Europa kommer att vinna på USA:s politik. Visserligen ser EU ut att få en lite större andel av de globala penningströmmarna, men samtidigt gör USA:s tullar alla fattigare.
Vi får alltså en större andel av en krympande kaka. Hur mycket kakan krymper beror till stor del på hur envist USA tänker hålla fast vid sin tullpolitik.
Trump kan ha skadat USA permanent
Det finns en risk att USA inte kan backa den negativa utvecklingen ens om landet skulle överge sina tullar helt och hållet.
Edvard Johansson är professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Han säger att omvärldens förtroende för USA:s ekonomi mycket väl kan ha skadats för en längre tid.
– Det finns också en allmän osäkerhet över vad politiken i USA kommer att bli i framtiden. Näringslivet vill ha så god förutsägbarhet som möjligt, och det läget ser nu annorlunda ut än tidigare. Det kan helt klart påverka den här utvecklingen.
Roger Wessman påpekar att det är lättare att förstöra ett förtroende än att bygga upp det.
Det talas allt mera om att dollarns position som världsvaluta ser ut att försvagas. Samtidigt vill Roger Wessman inte överdramatisera läget. Det är ganska normalt att kurserna varierar på valutamarknaden.
– Men det är helt klart att Trumps beteende får internationella placerare och centralbankerna att fundera på om är det vettigt att ha en så stor del av pengarna placerade i USA som hittills.
De tre största ekonomierna i världen är USA, Europa och Kina. Kina är inte en attraktiv marknad för internationella placerare.
– De kinesiska myndigheterna har ett tvivelaktigt rykte när det gäller att följa lagar och regler. Nu sällar sig Förenta staterna till de oberäkneliga staterna. Då börjar Europa och euroområdet te sig som ett allt mer attraktivt alternativ, säger Roger Wessman.
Därför stärks euron när förtroendet för dollarn vacklar. I USA leder den fallande dollarn och stigande räntan till minskad köpkraft.
– Det leder till att de måste rätta munnen efter matsäcken och minska på sin konsumtion. De måste sänka sin levnadsstandard en smula, säger Roger Wessman.
För resten av världen betyder det att den ekonomi som länge har fungerat som världsekonomins lokomotiv inte mera är lika stark.