En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
SDP vann stort i söndagens kommunalval i Helsingfors, medan Samlingspartiet lyckades hålla ställningarna. Med lika många mandat i fullmäktige får partierna lära sig att dela på makten.
Kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi ser det starka stödet för vänstern också i Helsingfors som en reaktion på regeringspolitiken. Den här reaktionen syns i allra högsta grad i de stora städerna, enligt henne. Folk följer i allmänhet inte med kommunalpolitiken på samma nivå som rikspolitiken.
– Både SDP och Vänsterförbundet har lyckats göra kampanj genom att visa sig själva som alternativ till regeringspartierna, säger Sandberg.
”Ingen blir diktator”
Historikern och lokalpolitikern Laura Kolbe säger att kommunalvalets resultat både överraskar och gör det inte. Kolbe påminner om att Helsingfors har en lång och stabil borgerlig tradition, men att utmanare har dykt upp med jämna mellanrum.
År 1919 var SDP med i valet för första gången med stor framgång. 1945 var det Folkdemokraterna som utmanade i Helsingforspolitiken. Folkdemokraterna grundades delvis av Finlands kommunistiska parti.
År 1984 ställde De gröna upp för första gången. Senast rubbade Sannfinländarna den borgerliga balansen i Helsingfors 2011.
– När det sedan kommer till den egentliga politiken i huvudstaden så måste dessa utmanare också lära sig att ingen blir diktator på en kväll. Man måste börja förhandla med de andra partierna, säger Kolbe.
Borgmästarvalet inte lika klart som tidigare
Det är tredje gången Helsingfors utser en borgmästare. De två tidigare gångerna har Samlingspartiet haft ett stort försprång till de andra partierna, men den här gången har partiet lika många mandat som SDP.
Här finns i princip två möjligheter, säger Laura Kolbe. Det första alternativet är att partierna håller sig till en tidigare överenskommelse om att det största partiet får borgmästarposten. Efter söndagens val skulle det vara Samlingspartiets kandidat Daniel Sazunov som utses, eftersom partiet fick mest röster.
Det andra alternativet är att de rödgröna partierna samarbetar för att rösta igenom en egen borgmästarkandidat.
Kommunforskaren Siv Sandberg bedömer i alla fall att Daniel Sazonov säkert accepteras av stadsfullmäktige.
– Det obefintliga försprånget i röster som Samlingspartiet har kommer ändå att betyda att den nya borgmästaren måste samarbeta och förhandla i större utsträckning än tidigare, säger Sandberg.
Samarbetet mellan Samlingspartiet och SDP blir avgörande för beslutsfattandet i Helsingfors, konstaterar Laura Kolbe.
– Om de hittar varandra så blir Vänsterförbundet och De Gröna lite utanför. Liknande har man sett på annat håll. SDP:s position är just nu avgörande i det här spelet, säger Kolbe.