I Finland sker årligen 150 jordbävningar, cirka en per vecka i genomsnitt, men de flesta är under magnitud 1, på skalan 0 till 10. Då en jordbävning är under magnitud 1 går det nästan inte att känna av den.
– De är alltså minimala, men de sker några gånger om veckan i medeltal, berättar Kaisa Nikkilä, universitetslektor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi.
De flesta stora jordbävningar inträffar vid kontinentalplattornas kanter, som ett resultat av att plattorna rör sig mot varanda. Finland är inte i närheten av någon kant, och dessutom ligger landet på själva kärnan av den fennoskandiska urbergsskölden, vilket betyder att berggrunden är mycket stabil och gammal.
Så varför sker då jordbävningar i Finland? Vi ligger ju mitt på en kontinentalplatta?
– Det är istiden som ännu påverkar då skorparna så småningom återhämtar sig. Det är den största orsaken. Men också den mittatlantiska ryggen förorsakar jordbävningar här i Finland trots att den är ganska långt bort, förklarar Nikkilä.
I Finland sker jordbävningarna främst djupt inne i jordskorpan, mellan ett par och 20 kilometer ner. Då känner vi inte av dem på jordytan.
På juldagen skedde däremot ett jordskalv av magnitud 1,1 i Helsingfors som invånare reagerade på. Det är det kraftigaste skalvet som uppmätts i Helsingfors.
Inom Europa finns det flera länder med hög risk för jordbävning. De europeiska länderna med den högsta jordbävningsrisken är Albanien, Grekland, Italien, Rumänien och Turkiet, samt de övriga Balkanländerna.
Nyligen drabbades de grekiska öarna Kreta och Santorini av en kraftig jordbävning, av magnitud 6,1 (artikel på finska Yle). I februari utlystes nödläge på Santorini efter flera dagar av jordbävningar.
Sprickor i berget avslöjar gamla jordbävningar
Naturen däremot kan avslöja platser där det skett jordbävningar, vid så kallade sprickzoner eller krosszoner. Krosszoner syns i form av täta sprickor i berg. I närheten av köpcentret Skansen i Åbo finns berg där man ser tydliga diagonala sprickningar i berget.
– De här tecknen är ganska gamla. De har skett i jordskorpan, och den här delen har varit djupare i skorpan.
Vad är det som tyder på att det har varit en jordbävning?
– Man kan se rörelseriktningar. Det ser vi inte här tyvärr eftersom den här bergarten är ganska homogen. Men också här finns sådana lite rödare ytor som är ganska bra tecken på att berget har rört sig längs med dem.
Det betyder att det har varit jordbävning just här en gång i tiden förklarar Nikkilä.
Om man ser sig omkring så finns sådana här sprickzoner nästan överallt, berättar Nikkilä. I Åbo finns exempelvis motsvarande sprickor vid Martinskyrkan och i Svalberga.
Den största jordbävningen i Finlands historia skedde år 1882
Den största jordbävningen i Finlands historia som vi har kännedom om uppskattas ha varit av magnitud 4,9 och skedde i bottnen av Bottenviken nära Torneå 23.6.1882.
På den tiden fanns inte de moderna mätinstrument som vi har idag, utan det baserat sig på skriftliga dokument, berättar Jennifer Hällsten, forskningstekniker vid Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet.
– Det baserar sig på beskrivningar om att fönster har skallrat, att någon tegelsten har fallit från en skorsten, eller att det bildats sprickor i en vägg, exempelvis.
Utgående ifrån beskrivningarna av jordskalvet har man uppskattat en intensitet. Den här intensiteten har man sedan kunnat omvandla till en magnitud som motsvarar ungefär 4,9.
Den största jordbävningen mätt med modern teknologi var i Lappajärvi i Österbotten 17.2.1979. Då uppmättes en magnitud på 3,8.
Flest jordbävningar vid Kouvola, Kuusamo, Norra Österbotten
De flesta jordskalv i Finland sker i Kouvola, Kuusamo och vid gränsen till Sverige i norr. I övrigt inträffar skalv sporadiskt i hela landet. Ibland inträffar bland annat små jordskalv nära Åland, i närheten av Ekenäs och Hangö, men också i Skärgårdshavet.
– Vi talar om små skalv. Det är lite sällan som någon känner av dem, säger Jennifer Hällsten.
De senaste skalven har inträffat i skärgården sydost om Fredrikshamn. I april inträffade en jordbävningsserie i Kouvola. Här hittar du en lista på jordskalven i Finland.
Om någon skulle känna av dem, hur skulle de känna dem?
– Det är väldigt individuellt hur du upplever saker och ting. Men det kan vara en darrning, det kan låta som en åskknall. Någon beskriver ibland att det låter som om en bil kör in i en vägg. Fönsterrutor kan skallra, någon takkrona kan gunga, några koppar kan hoppa på bordet. Något värre än det sker väldigt, väldigt, väldigt sällan i Finland, understryker Hällsten.
Har du någon gång varit med om en jordbävning i Finland? Berätta i kommentarsfältet!