Män drabbas ofta värre vid infektioner, jämfört med kvinnor. Under coronapandemin kunde man till exempel se att män oftare fick svår covid-19-infektion.
– Dessutom är risken för autoimmuna sjukdomar flera gånger högre bland kvinnor. Där finns det sjukdomar så som SLE, där risken är ungefär tio gånger högre bland kvinnor, säger Nils Landegren.
Han är läkare och forskare inom autoimmuna sjukdomar vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom en färsk studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunsystem felaktigt attackerar sina egna celler och vävnader, är betydligt vanligare bland kvinnor.
Till dem hör till exempel:
- SLE (orsakar inflammation i hud, leder, njurar och andra organ)
- Sjögrens sjukdom (orsakar torra slemhinnor)
- Systemisk skleros (angriper kroppens stödjande vävnad i hud och inre organ).
Hittills har forskare inte förstått vad könsskillnaderna i vårt immunförsvar beror på.
Men i den färska studien framkommer det att testosteron har en central roll i det här.
Följde transpersoner under hormonbehandling
Forskarna analyserade 23 personer som genomgick en könskorrigering, där de fick det manliga könshormonet testosteron. Man följde med både före och efter hormonbehandlingen.
– Det här tillät oss på ett ganska unikt sätt att se exakt hur testosteron påverkar immunsystemet, säger Nils Landegren.
Den del av immunförsvaret som skyddar mot virus – kallad interferonsystemet – minskade till följd av testosteronet.
Det är det här försvaret som kontinuerligt är överaktiverat i samband med många autoimmuna sjukdomar, som är vanliga hos kvinnor.
Samtidigt ökade också testosteronet hur kraftigt kroppen svarade på inflammationer.
– Det var en väldigt viktig pusselbit när vi kunde se att testosteron har en central roll i att reglera i det här systemet, berättar Landegren.
Förhoppningen: Bättre behandlingar i framtiden
De behandlingar som i dag ges vid autoimmuna sjukdomar ser likadana ut oavsett kön, trots att man vet att immunsystemet uppvisar viktiga skillnader mellan könen.
Nils Landegren hoppas att den färska upptäckten på längre sikt ska leda till att det blir möjligt med bättre, könsspecifika behandlingar.
– Det vi hoppas är att framtida behandlingar av autoimmuna sjukdomar kan bli mer anpassade till kvinnor och män. Vi borde verkligen ställa oss frågan om till exempel kvinnor med SLE och män med SLE ska behandlas på precis samma sätt.
Landegren nämner dessutom att det behövs mer kunskap om hur hormonbehandling av transpersoner påverkar kroppen.
– Där har det funnits en kunskapslucka kring immunsystemet. Vi hoppas att den här kunskapen också ska vara till hjälp. Vi kommer behöva mycket forskning på det här området för det här är en behandling som används i ökande omfattning.