– Det är jätteoroväckande och vi tar läget på största allvar, säger Mikaela Nylander (SFP), som är ordförande för Östra Nylands välfärdsområdes styrelse.
Östra Nylands välfärdsområde beräknas få ett underskott på 46,6 miljoner euro i årets budget. Underskottet beräknas bli 30,8 miljoner större än man räknade med i den ursprungliga budgeten.
Om man därtill beaktar det negativa resultatet från ifjol ser det väldigt dystert ut. Enligt lagen ska välfärdsområdena i slutet av 2026 ha balanserat sin ekonomi.
Som det nu ser ut kan välfärdsområdet i Östnyland i värsta fall ha 80 miljoner euro att balansera.
– Det är nog allvarligt. Inom välfärdsområdet har vi redan vidtagit vissa åtgärder, men de svåraste besluten kommer nu i samband med budgeten för 2025. Den här hösten kommer att bli tuffare än många av oss någonsin upplevt på regional eller lokal nivå.
Samarbetsförhandlingarna pågår fortfarande
Budgetberedningen har alltså kommit igång, och samtidigt pågår samarbetsförhandlingar inom välfärdsområdet. Tidigare sades det att uppsägningar eller permitteringar inte är aktuella.
Som arbetsgivarrepresentant kan Nylander inte kommentera innehållet i samarbetsförhandlingarna mer än att de fortfarande pågår.
– Varje arbetsgivare försöker såklart undvika de värsta lösningarna, så målsättningen att undvika permitteringar och uppsägningar kvarstår fortfarande.
Helsingin Sanomat skrev i slutet av augusti att Östra Nylands välfärdsområde är ett av fem välfärdsområden i landet som det går sämst för ekonomiskt, och att regeringen håller ögonen på dem. Frågan är om sammanslagningar av välfärdsområden kan bli aktuella.
För Östnylands del skulle alternativet enligt Mikaela Nylander i så fall vara en sammanslagning med Vanda och Kervo välfärdsområde, eftersom Helsingfors har en särlösning och ordnar social- och hälsovården själv som stad.
Hon tror ändå inte alls på att sammanslagningar av välfärdsområden skulle lösa några problem, och hon säger att det inte är något som ens diskuteras inom regeringen för tillfället.
– Det är typiskt i Finland då vi har problem med servicen att man börjar tala om förvaltningen. Det löser ingenting att slå ihop områden. De administrativa kostnader man kan spara på det är minimala.
Skulle egen beskattning vara ett alternativ?
Mikaela Nylander (SFP) tror inte heller på alternativet att välfärdsområdena själva skulle börja beskatta.
– Då borde man på något sätt kunna trygga att den totala skattenivån inte höjs för finländarna. Det är inte vettigt med tanke på medborgarnas ekonomi.
Klart är i alla fall att Östra Nylands välfärdsområde finns med på regeringens lista över problemområden.
Orsaken till att det går dåligt i Östnyland är att kostnadsutvecklingen har varit oroväckande här, konstaterar Nylander. Dessutom inverkar den allmänna inflationen i landet och allt har blivit dyrare.
– Staten kompenserar inte för löneutvecklingen, utan det ska tas från vår budget. Vi har också en åldrande befolkning med ett ökat servicebehov, och ett uppdämt vårdbehov som härstammar från coronatiden.
Välfärdsområdena behöver mer pengar av staten, men staten har inte pengar. Finns det någon lösning på problemen?
– En lösning skulle vara att välfärdsområdena får mera tid på sig att stabilisera ekonomin. De första åren har gått åt till att bygga upp organisationen och administrationen. Vi har inte hunnit göra det som vi vill göra.
Vill satsa på förebyggande åtgärder
Det man vill göra i Östnyland är enligt Nylander att stärka primärvården och den förebyggande vården, vilket enligt henne skulle förbättra ekonomin.
I framtiden kan östnylänningarna också vänta sig nya mobila och digitala lösningar, som komplement till den service man får på mottagningar.
– Det tar tid att bygga upp, och det tar tid innan den ekonomiska nyttan av de förebyggande åtgärderna syns i ekonomin.
Problemet är att när välfärdsområdena ska spara så ryker de icke lagstadgade uppgifterna först, samtidigt som man skulle vilja utveckla just de förebyggande åtgärderna.
Mikaela Nylander hoppas att staten frångår kravet att välfärdsområdena ska ha stabiliserat sin ekonomi senast 2026. Men en fördröjning kostar staten 300-500 miljoner per år.
– Det är inte en lätt ekvation. Vi behöver inte nedskärningar, utan bestående förändringar i när och hur vi erbjuder service åt invånarna, för att spara både mänskligt lidande och pengar.
Personalen och den specialiserade sjukvården är dyrast
Dyrast för Östra Nylands välfärdsområde är inhyrd personal och HUS, alltså den specialiserade sjukvården.
Tidigare har de företag som hyr ut personal mer eller mindre dikterat villkoren i avtalen, men situationen börjar se bättre ut.
När välfärdsområdet senast konkurrensutsatte tjänster för sjukskötare och närvårdare hade priserna i medeltal sjunkit med 40 procent.
– Vi har möjlighet att spara flera hundratusen euro i månaden i personalkostnader framöver. I höst ska vi också konkurrensutsätta läkartjänsterna, och vi får se om det är samma trend där.
I övrigt försöker välfärdsområdet satsa på att vara en attraktiv arbetsgivare. På sistone har det sett bättre ut med sökande till lediga tjänster.
Vilka konkreta följder sparkraven får klarnar senare i höst, men för tillfället ser Östra Nylands välfärdsområde över servicenätet.
– Det blir sämre tillgång till service för östnylänningarna, konstaterar Nylander.
I praktiken betyder det en längre väg till vården. Men innan välfärdsområdet går ut med sina konkreta sparförslag vill beslutsfattarna ha konsekvensutredningar.
– Det är lätt att säga vad man kan ta bort, men ett beslut kan betyda ökade kostnader inom ett annat serviceområde. Därför måste vi se på allting som en helhet.