Vattenledningarna behöver åtgärdas på många håll i Österbotten. Nu börjar det bli bråttom och saneringsplaner och pengar behövs.
För snart tre år sedan kom Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten med en rapport som visade att en del av vattenledningsnätverken i Österbotten håller på att föråldras och att de borde repareras snart.
– Vi har vattenledningar och vattenverk som är i olika städer och i olika skick, och en del av dem håller på att föråldras, säger Fanny Ahonen på NTM-centralen.
Även om rapporten kom 2021 har problemet varit känt betydligt längre än så.
– Redan under 2000-talet har man varit medveten om den här situationen, och om att tiden går och att lösningar måste hittas.
En orsak till att problemet fått fortgå så länge är att det saknas ekonomiska resurser för att åtgärda vattenledningarna.
– För att vattenverket ska kunna finansiera de här saneringarna och reparationerna måste de höja priserna, det är liksom bara så det är. Det hör ju till vattenverkens ansvar att uppehålla vattenledningarna.
Saneringsplaner behövs för att fixa ledningarna
Plötsliga läckage är svåra att förutspå, men enligt Ahonen behöver särskilt de större vattenverken en saneringsplan som är uppgjord för en längre tid. Planen kan användas som ett verktyg för att uppskatta hur man ska fördela resurserna och säkerställa driftsäkerheten.
– Genom att göra den här planen får man fram information om vattentjänstverkets budget och då kan de också förutspå prishöjningarna.
Man kan också göra upp regionala översiktsplaner för vattenförsörjningen som tar ett bredare perspektiv på vattenförsörjningen i området. Enligt Ahonen görs det också en del sådana här planer som granskar olika alternativ för att sköta vattenförsörjningen i framtiden.
NTM-centralen fungerar som tillsynsmyndighet, men har också finansierat regionala översiktsplaner och beviljat understöd till projekt som ska förbättra driftsäkerheten och cybersäkerheten för vatten.
– De här projekten är inte investeringsstöd utan understödet går bland annat till samarbetsprojekt.
Vattenförsörjningen hör till den kritiska infrastrukturen i samhället och behöver fungera under alla omständigheter. Ahonen förklarar att det är viktigt att vattentjänstverkens och anläggningarnas information skyddas från eventuella hot.
– Det är viktigt att vattentjänstverken och anläggningarna identifierar, förebygger och förbereder sig inför möjliga elektroniska hot och störningssituationer.
Molpe vatten drabbades av upprepade läckage
Just nu har Molpe vatten i Korsnäs läget under kontroll, men vintern 2022-2023 hade de enligt vattenverksskötare och vd Kristoffer Rusk ganska stora problem med läckor. En stigande vattenförbrukning väckte misstankar om läckorna, men de var svåra att hitta.
– Det var liksom så naturligt väldränerad mark att det inte kom upp till ytan, fast det läckte ut, det rann bara ut i naturen.
Sammanlagt fick Molpe vatten reparera fyra läckor innan vattenförbrukningen återgick till det normala igen.
Området där läckorna inträffade var välkänt för den steniga marken och det var också vassa stenar som orsakar hål på vattenledningarna.
– På den tiden man byggde ledningen hade man inte tillgång till mjukt material att lägga runt ledningarna.
Förra hösten bytte Molpe vatten ut en sträcka av vattenledningen i det steniga området för att undvika liknande problem i framtiden.
– Vi har fortfarande en sträcka vi skulle kunna byta ut. Planen är nog att vi ska göra lite grann just för att inte etablera den jättestora snöbollseffekten.
Leder oftast inte till kvalitetsproblem
Molpe vatten har höjt sin vattenavgift de senaste åren på grund av inflation och stigande kostnader för bland annat el och vattenreningskemikalier.
– Allt finansieras ju från det som folk betalar, även sanering och reparationer.
Enligt Rusk försämras vattenkvaliteten inte direkt av problemen med vattenledningarna.
– Själva vattnet blir ju inte sämre av att det rinner ut i skogen. Men förstås kan folk drabbas av lågt tryck, till exempel. När man måste reparera kommer det tryckfall och andra olägenheter när man stänger av vattnet.
Det här kan bland annat leda till att avlagringar lossnar från rörens insidor.
Problemen med vattenledningarna skulle alltså inte kunna leda till att ytvatten med bakterier tar sig in om det blir hål på en vattenledning?
– Så länge man har tryck i vattenledningen far ju vattnet ut ur vattenledningen. Men förstås, om man har ett så stort hål att trycket faller ordentligt skulle det teoretiskt kunna komma in. Då vill man ju gärna desinficera de sträckorna.
Desinfektionsprocessen är ändå inte alltid så lätt i praktiken och det finns en risk att någon hinner få in bakterier i sina rör innan man kommit åt att desinficera. Då kan det bli aktuellt att uppmana invånarna att koka vattnet.
Vasa äldsta ledningar från 30-talet
Vasa vatten känner enligt nätverkschef Jari Jantunen ingen panik över vattenledningarnas kondition – men Vasa vatten sanerar vattenledningar varje år för att hålla jämna steg med behovet av underhåll.
– Vi har sanerat i tiotals år och numera när vi bygger nya vattenledningar försöker vi bygga sådana ledningar och fogar som ska göra att vattenledningen håller i åtminstone 80 år.
I Vasa är de äldsta vattenledningarna från 1933.
– De är i stål och kommer nog aldrig att frätas sönder från utsidan. Men det bildas förstening och mangan på insidan som orsakar störningar i vattenkvaliteten och därför behöver de förnyas allt emellanåt.
Om det uppstått läckor någonstans, om brandkåren använder stora mängder vatten för släckning eller om vattnet varit avstängt och sedan sätts på igen kan förändringarna i vattentryck göra att en del av försteningen lossnar och färgar kranvattnet brunt.
– Eftersom vi är ett vattenverk som använder ytvatten kan sensommarens varmare vatten ta smak av försteningen.
Det här är inte farligt, men om kranvattnet är brunt rekommenderar Jantunen att man låter vattnet rinna tills det blivit klart igen innan man använder det som dricksvatten.
Finansieringen är en utmaning
Enligt Jantunen är finansieringen den största utmaningen – att ha tillräckligt med resurser i framtiden för att säkerställa att Vasa Vatten hinner sanera vattenledningarna i tid. Det här upplever han ändå att Vasa vatten haft de senaste åren.
– Vi utgår från att med 3,5 miljoner per år hinner vi både hålla jämna steg med saneringen och minska saneringsskulden lite.
– Och fastän den nuvarande nedgången i ekonomin inte är positiv på annat sätt betyder den åtminstone att vi har lite mer pengar över till underhåll när det inte byggs nya områden för tillfället.
Allt underhåll av vattenledningarna finansieras av vattenanvändarna genom vattenavgiften som enligt Jantunen ligger på landets medelnivå, kanske rentav lite under den. Där vill man också hålla sig fortsättningsvis även om det finns ett visst tryck att justera vattenavgiften uppåt.
En annan utmaning är 60-talets stora 500 millimeters vattenledningar i centrum en annan utmaning.
– Vi har ännu inte haft några läckor där, men utmaningen är att när man ska åtgärda vattenledningarna där blir det störningar i trafiken och i verksamheten i affärsutrymmena.
Förra året uppstod 16 läckor på stamvattenledningarna i Vasa.
– För en stad i den här storleken är det riktigt fina siffror, säger Jantunen.