Massmediernas Opinionsnämnd riskerar att få sitt statsbidrag indraget. Opinionsnämndens årliga statsstöd på 135 000 euro ingår inte i Finansministeriets och Justitieministeriets budgetpropositioner för 2025 som offentliggjordes på fredagen.
Enligt justitieminister Leena Meri (Sannf) motiveras nedskärningen av de skrala offentliga finanserna, samt med Opinionsnämndens förutsättningar att själv finansiera sin verksamhet.
Opinionsnämndens medlemmar står i dagens läge för ungefär två tredjedelar av nämndens årliga utgifter. På årsbasis handlar det om en summa på ungefär 330 000 euro.
Utan den statliga finansieringen skulle utgifterna i sin helhet falla på de mediebolag och organisationer som stöder nämndens verksamhet.
”Ett stort samhällsintresse”
Opinionsnämndens ordförande Eero Hyvönen säger till branschtidningen Journalisten att Finansministeriets budgetförslag kom som en överraskning, även om man räknade med att regeringens spartalko också skulle drabba nämnden.
Enligt Hyvönen ligger ett politiskt beslut från justitieminister Meri bakom förslaget om att slopa statsstödet. Meri tillbakavisar påståendet i en intervju för Yle Uutiset. Hon säger att slopandet är i linje med ministeriets tjänstemannaberedning.
Professorn och medieforskaren Anu Koivunen är kritisk till planerna på att slopa statsfinansieringen. Enligt henne är det bra att staten och mediefältet tillsammans bidrar till att upprätthålla ett självregleringsorgan.
– Fria medier är ett demokratiskt ansvar och här finns ett stort samhällsintresse som inte enbart är en branschfråga, säger Koivunen till Svenska Yle.
Koivunen hänvisar till den växande mängden anmälningar från allmänheten, som visar på behovet av ett självregleringsorgan inom mediebranschen. I fjol mottog nämnden 739 anmälningar från allmänheten.
”Inte beroende av statsfinanser”
Tidningen Maaseudun Tulevaisuus före detta chefredaktör Lauri Kontro håller med Koivunen om att Opinionsnämnden för massmedier behövs. Statsfinansieringen är däremot något som nämnden kan undvara.
– Nämnden är inte beroende av statsfinanserna. Omsättningen för de fyra största mediebolagen är två och en halv miljarder euro, och i förhållande till det är summan ganska liten, säger Kontro.
Kontro frågar sig varför ett organ som värnar om de journalistiska principerna och mediernas frihet behöver offentlig finansiering.
– Det är lite konstigt att man samtidigt som man försöker vara oberoende av alla också är beroende av statsfinansiering.
Kontro håller med om tolkningen om att det rör sig om ett politiskt beslut från Sannfinländarnas sida som syftar till att få igång en diskussion om mediernas roll i samhället.
Samtidigt fungerar Opinionsnämnden också som en kanal för dem som vill rikta kritik mot medier, påminner Kontro.
– Det är viktigt att allmänheten har möjlighet att vända sig till nämnden, och att representanter för allmänheten också sitter med i nämnden.
Väcker etiska frågor
Förslaget om att slopa Opinionsnämndens budgetfinansiering väcker också reaktioner utanför mediefältet.
Läkareförbundets tidigare ordförande Heikki Pälve frågar sig varför mediernas självreglerande organ behöver statlig finansiering medan exempelvis Läkareförbundets etiska delegation finansierar sin egen verksamhet.
– Om Läkareförbundets etiska delegation skulle få finansiering från den offentliga sektorn eller från privata hälsostationer skulle man säkert fråga sig om det är rätt och riktigt, säger Pälve.
Enligt medieforskaren Anu Koivunen finns det ändå inget som tyder på att den statliga finansieringen skulle minska på Opinionsnämndens oberoende.
– Det handlar ju om konkreta frågor som till exempel hur många människor som kan arbeta för nämnden och hur många ärenden man kan hantera, säger Koivunen.
Ett organ för självreglering
Opinionsnämnden för massmedier grundades år 1968 som ett organ för medieutgivare och journalister. Nämnden tar emot anmälningar från allmänheten om artiklar eller inslag som anses har brutit mot god journalistisk sed.
De medier som prickas för att ha brutit mot god journalistisk sed får en anmärkning som de själv måste publicera. En merpart av medierna har skrivit under Opinionsnämndens principer.
Opinionsnämnden består av sammanlagt tretton medlemmar av vilka åtta har anknytning till media, medan fem fungerar som representanter för allmänheten.
Opinionsnämndens arbetsbörda har ökat under de senaste åren. I fjol mottog nämnden 739 anmälningar, vilket var mer än någonsin tidigare.