Sommarsedlar är i grund och botten en bra idé, säger Vee Tirinen som är rådgivare vid fackförbunden FFC:s, STTK:s och Akavas gemensamma infotelefon för sommarjobbare.
Men det finns ändå förvånansvärt mycket utmaningar.
Vee Tirinen jobbar som rådgivare andra sommaren i rad. I de samtal hen får kommer det tydligt fram att arbetsgivare inte är insatta i vad det innebär att anställa en ung person med en sommarsedel.
De unga kan få sommarsedelns summa på cirka 300 euro direkt i handen trots att de borde få timlön enligt det allmänt bindande kollektivavtalet som gäller för branschen i fråga.
Vee Tirinen säger att en orsak till att arbetsgivare har svårt att veta vad som gäller då en ung anställs med sommarsedel är att fackförbunden har ett motsvarande system som fungerar lite annorlunda.
Sommarpraktikprogrammet med namnet ”Lär känna arbetslivet och förtjäna” fungerar så att den unga får en klumpsumma på 395 euro i ersättning. Den summan innehåller också tillägg och semesterersättning.
I arbetsavtalet ska det tydligt framgå om det handlar om en sommarsedel eller om ”Lär känna arbetslivet och förtjäna” konceptet. Båda kan inte användas samtidigt.
Sjukfrånvaro ska beaktas
Ett annat ofta förekommande problem är om en ung person som har anställts med sommarsedel blir sjuk under den tid hen jobbar.
– Det här är en klassisk orsak till att ta kontakt, det att arbetsgivaren har krävt att den unga kommer tillbaka senare för att ersätta de arbetstimmar som har blivit ogjorda trots att den unga kan visa upp ett sjukintyg, säger Vee Tirinen.
– Så här ska man inte göra. Då man är sjuk är man sjukledig.
Arbetsgivaren ska inte fokusera på att den unga måste jobba sina 60 timmar, utan följa det som står i kollektivavtalet gällande sjukfall. Om inget kollektivavtal tillämpas får en sjuk person enligt lagen hälften av sin lön om anställningsförhållandet har varit i kraft mindre än en månad.
Trots att det är städerna som delar ut sommarsedeln är det ofta sommarjobbsinfo som får ta emot samtal eller meddelanden via Whatsapp eller via en webbblankett då problem uppstår. Kommunernas egen informationstjänst brukar oftast vara stängt på sommaren då de unga behöver hjälp.
Kan bli dyrt för arbetsgivaren
Om man upptäcker att man har fått för lite lön ska man utgående från minimilönen i gällande kollektivavtal räkna ut hur mycket lön man egentligen borde ha fått och ansöka om att lönen korrigeras.
Om frågan inte klarnar den vägen lönar det sig att vara i kontakt med arbetsplatsens förtroendeperson eller arbetarskyddsombud. Den sista utvägen är att vända sig till den lokala rättshjälpsbyrån.
Sommarjobbsinfo där Vee Tirinen jobbar hjälper också unga som har fått för lite lön, till exempel genom att fylla i behövliga dokument. Man kan också få hjälp från arbetarskyddet om lönen baserar sig på ett allmänt bindande kollektivavtal.
Tirinen säger att arbetsgivare omedvetet tar en stor risk om de inte följer branschens kollektivavtal eller det som definieras i lagen då de betalar ut lön för en ung person som har anställts med sommarsedel. Det kan bli betydande räkningar i slutändan och i värsta fall kan de hamna i rätten.
Men tröskeln är hög för unga att vända sig till tingsrätten och de kan därför bli ensamma med sina problem, säger Tirinen.
Också andra oklarheter
Också andra sommarjobbare än de som är anställda med sommarsedel tar kontakt med sommarjobbsinfo. Det kan handla om arbetspass som avbokas på grund av dåligt väder, medan andra har blivit utan vissa tillägg.
– I många fall handlar det om att något har gått fel.
Men det kan också handla om okunskap. Unga ringer eftersom de inte är medvetna om att det i vissa branscher finns lägre löner för skolelever.
Vee Tirinen påpekar till slut att saker och ting ändå går rätt till i de flesta sommarjobb. De unga får den lön de är berättigade till.
Har du eller någon du känner stött på problem i samband med sommarjobbet? Berätta i kommentarerna.