Riksdagen godkände avvisningslagen – se hur ledamöterna röstade

Petteri Orpo: Riksdagen visade att säkerhet är vår gemensamma sak

Statsminister Petteri Orpo (Saml) säger att en rättsstat har rätt att försvara sig själv, på en presskonferens i riksdagen efter omröstningen.

– Jag vill tacka riksdagen för utmärkt samarbete. Och för att vi än en gång visade att säkerhet och gränssäkerhet är finländarnas gemensamma sak, säger Orpo.

Petteri Orpo säger att lagen handlar om att vara beredd, men han hoppas att lagen aldrig ska behöva användas.

Orpo beskriver lagen som ett starkt budskap både till Ryssland och till Finlands allierade.

Rösterna föll 167 mot 31 – så här röstade ledamöterna

Riksdagen slog först fast att avvisningslagen kan behandlas som brådskande. Det krävde en majoritet på fem sjättedelar.

167 röstade för och 31 emot, 0 blanka röster.

Det överskrider kravet på fem sjättedelar.

Efter att lagen hade deklarerats brådskande godkände riksdagen lagen med lika många röster för och emot som i första omröstningen. I den andra omröstningen krävdes endast en majoritet på två tredjedelar.

Omröstning klockan 15.16

Nu är debatten slut. Vice talman Paula Risikko (Saml) avbryter plenum för en paus på 10 minuter.

Omröstningen sker alltså klockan 15.16.

Då ska riksdagen avgöra om lagen ska anses vara brådskande, vilket kräver en majoritet på fem sjättedelar.

Om det går igenom krävs en majoritet på två tredjedelar för att godkänna undantagslagen.

Henriksson: Orpo måste se till att Finland inte hamnar i domstol

Även Anna-Maja Henriksson (SFP) höll sitt sista tal i riksdagen, efter 17 år som riksdagsledamot.

Henriksson betonar att Rysslands hänsynslösa agerande är oförsvarligt, samtidigt som Ryssland inte visar tecken på att sluta varken kriget i Ukraina eller sina hybridoperationer.

– Finland måste göra allting för att skydda sig, säger Henriksson.

Samtidigt lyfter hon fram att Finland fortfarande är bundet av internationella avtal och EU-rätten och säger att här finns spänningar. Hon uppmanar regeringen och statsminister Petteri Orpo (Saml) att försöka se till att Finland inte hamnar i domstol.

Andersson, Kulmuni och Ohisalo höll sina sista tal i riksdagen – ”Tänk efter SDP”

Nästa vecka ger tio riksdagsledamöter upp sin plats i riksdagen för att bli Europaparlamentariker. Bland annat Katri Kulmuni (C), Maria Ohisalo (Gröna) och Li Andersson (VF), som alla är tidigare eller nuvarande partiordförande, höll sina sista tal i riksdagen.

Li Andersson (VF) säger att hon hade hoppats att hennes sista dag i riksdagen skulle ha varit annorlunda, istället för att nu debattera en lag som hon beskriver som ett farligt prejudikat om att kunna avvika från mänskliga rättigheter.

– Ingen har lyckats motivera hur asylsökande kan hota Finlands självständighet, säger Andersson.

Enligt henne håller det inte att påstå att de människor som kommer till Finlands gräns skulle utgöra ett hot.

Kulmuni: Asylrätten ska inte få utnyttjas

Katri Kulmuni (C) säger att det går bra att motivera sin ståndpunkt oberoende om man röstar för eller emot lagen. Enligt henne står flera olika rättigheter i konflikt med varandra och då måste de vägas mot varandra.

– Finländarnas rätt till ett tryggt liv i sitt eget land är någonting som många av oss säkert prioriterar väldigt högt.

Enligt Kulmuni är asylrätten viktig, men den ska inte få utnyttjas för att idka påtryckningar.

Ohisalo vädjar till SDP

Maria Ohisalo (Gröna) säger att den här lagen, om den godkänns, tillåter att man avviker från grundlagen och mänskliga rättigheter också i framtiden. Hon riktar sig också direkt mot Socialdemokraterna.

– Jag vet att det inom Socialdemokraterna finns många av er som just nu har en väldigt svår sits.

Öppna bildvisare

Hon förundrar sig över att riksdagsledamöter inom SDP måste be om lov av riksdagsgruppen för att få rösta för mänskliga rättigheter.

– Jag vädjar nu ärligt till er om att ännu en gång tänka över hur ni röstar, säger Ohisalo.

Kiljunen om läktarprotest: Alla är lagliga

Socialdemokraten Kimmo Kiljunen kommenterade demonstrationen på läktarna när det var hans tur att tala.

– ”Rösta för era värderingar” hördes ropen i salen. När jag ser er i ögonen, bästa kolleger, så är jag helt övertygad om att var och en röstar för sina egna värderingar, säger Kiljunen.

Han kommenterade också demonstranternas slagord om att varje människa är laglig.

– Jag är helt av samma åsikt, det här handlar inte om det.

Enligt Kiljunen kan man hitta stöd både för och emot lagen genom att argumentera för mänskliga rättigheter och internationell rätt. Att gränsen har varit stängd i 7 månader beskriver han också som ett människorättsproblem.

Kiljunen själv uppger att han kommer att rösta för lagen för att han anser att frågor som berör Finlands säkerhet helst ska ske genom konsensus.

Demonstranter på läktarna – avbröt debatten tillfälligt

Demonstranter började ropa på läktarna samtidigt som Pekka Haavisto (Gröna) skulle inleda sitt anförande.

”Finland förstör rättsstaten!” och ”Inte en enda människa är olaglig” hördes demonstranterna ropa.

Öppna bildvisare

Talman Jussi Halla-aho (Sannf) bad väktarna avlägsna demonstranterna och en stund senare kunde debatten fortsätta.

Timo Harakka: Riksdagen ger upp makt till regeringen

Timo Harakka (SDP) är en av Socialdemokraterna som har fått tillstånd att rösta emot partiets linje. Harakka kritiserar hur lagen flyttar över makt från riksdagen till regeringen, som avgör om lagen ska användas. Riksdagen kan inte heller granska användningen i efterhand.

Enligt grundlagen ska riksdagen ha den högsta makten i Finland.

– Stämmer det fortfarande? frågar Harakka.

Johannes Koskinen (SDP) står däremot bakom lagen. Han är också medlem i grundlagsutskottet som godkänt lagen.

Koskinen argumenterar för att den här lagen kan hantera ryska hybridoperationer tillräckligt effektivt och snabbt.

Koskinen anser att till exempel lösningar på EU-nivå är för långsamma. Han nämner en ändring av grundlagen som ett annat alternativ, men att det skulle vara minst lika krångligt och dessutom permanent.

– Den här modellen ger oss en verktyg för att handskas med problemen och som följer rättsstatsprincipen, säger Johannes Koskinen.

Behandlingen i plenum har inletts, 23 har bett om ordet

Omröstningarna i riksdagen sker inom kort.

Den första omröstningen gäller om lagen ska behandlas som brådskande eller inte, vilket krävs för att göra undantag från grundlagen så här fort. Det är för den omröstningen det behövs en majoritet på fem sjättedelar.

Veronika Honkasalo (VF) är en av de första som ber om ordet och är starkt kritisk.

– Med SFP:s och SDP:s välsignelse är vi på väg att godkänna en historisk avvisningslag. De som godkänner den vet att den står i strid med både människorättsavtal och vår egen grundlag.

Öppna bildvisare

Atte Harjanne (Gröna) säger i sitt inlägg att han inte tror den här lagen kommer att fungera enligt det syfte den har, det vill säga stoppa Rysslands försök till hybridpåverkan.

Lagen är rättsligt svår och den förstärker inte Finlands säkerhet, motiverar Harjanne sitt nej till lagen. Han ser inte att lagen ska behandlas som brådskande.

Ben Zyskowicz (Saml) som behandlat ärendet som medlem i förvaltningsutskottet påminner att lagen finns till för att stoppa hybridattacker från det han än en gång kallar ”rövarstaten Ryssland”.

Zyskowicz säger att alla andra åtgärder Finland har möjlighet att ta i bruk gäller åtgärder efter att asylsökande redan kommit in i landet. Inga nuvarande åtgärder ger möjlighet att stoppa människor redan vid gränsen.

SDP har haft möte: Sex ledamöter har fått tillstånd att rösta emot lagen

Öppna bildvisare

Socialdemokraternas riksdagsgrupp har haft möte för att fatta beslut om de ledamöter som ansökt om lov att rösta emot partiets linje.

Nasima Razmyar säger när hon lämnar mötet att hon har fått tillstånd att rösta emot. Det samma säger Johan Kvarnström.

Partiledare Antti Lindtman upprepar att SDP som grupp stöder avvisningslagen efter de ändringar som gjordes i utskottsbehandlingen.

– Avgörande var att vi fick in förändringar i lagen, säger Lindtman.

SDP tillbakavisar påtryckning inom gruppen

SDP:s gruppordförande Tytti Tuppurainen säger att partiet fått många tillfällen att diskutera lagen och att regeringens ursprungliga förslag inte hade godkänts av partiet.

– Enligt gruppens regler är det möjligt att ansöka om tillstånd att rösta emot gruppens linje. Sex stycken av gruppens medlemmar använde den möjligheten och gruppen bestämde att bevilja tillstånd, säger Tuppurainen.

Hon tar också starkt avstånd till uppgifterna i media om att SDP-ledamöter har utsatts för påtryckning att rösta för lagen.

Att bara sex stycken ledamöter från SDP röstar emot lagen betyder i praktiken att den har goda chanser att godkännas i riksdagens omröstning.