Kirsi Vähäkangas är professor emerita i toxikologi och har bland annat forskat om nikotin och dess hälsoeffekter.
– Nikotin är farligare än vad folk vet. Det har många hälsoeffekter och påverkar hela kroppen, säger hon.
Samtidigt brukar nikotinindustrin påpeka att det inte är så farligt med nikotin.
Det stämmer att det ännu inte finns långvariga studier på alla hälsokonsekvenser nikotinet har, men enligt Kirsi Vähäkangas och flera andra läkare finns det redan nu många övertygande bevis.
– Vi vet redan så mycket att vi borde skydda människor, och ingripa mycket starkt i lagstiftningen mot tillgängligheten och användningen av nikotin i samhället, säger Vähäkangas.
Hon tillägger att eftersom det finns nikotinreceptorer överallt i kroppen, så påverkar nikotinet alla organsystem.
Det får alltså klart negativa konsekvenser för hälsan att använda till exempel nikotinpåsar, så kallat vitt snus, och vejpar. Båda är populära – särskilt bland unga.
Många negativa effekter
Enligt Kirsi Vähäkangas har folk alltför lätt tonat ned riskerna med nikotin.
– De kanske farligaste effekterna är hos gravida, på fostret, eftersom nikotinreceptorer är involverade i regleringen av utvecklingen av bland annat hjärnan och lungorna. Det kan leda till skador både i strukturen och i funktionen, säger hon.
Hos användarna ökar nikotin också risken för många sjukdomar, till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och olika hjärnsjukdomar.
– Och nikotin förhindrar sårläkning och benläkning, vilket innebär många problem i kirurgi.
Dessutom påskyndar nikotin åldrandet. Kroppen slits snabbare.
På sistone har det också dykt upp mer och mer data över att nikotin bidrar till cellförändringar som ökar risken för cancer.
– Om nikotin studeras i celler, i odlade celler, ser man att det orsakar alla de förändringar som typiska cancerframkallande ämnen orsakar, säger Vähäkangas.
Hon påpekar att nikotinet ökar celldelningen och hindrar celldöd, vilket är kroppens skyddsmekanism för att bli av med skadade celler.
– Det skadar kromosomer, vilket är en typisk cancerinitierande effekt. Dessutom minskar det immunförsvaret, vilket är en annan viktig försvarsmekanism.
Särskilt unga använder nikotinprodukter. Att använda det som ung ökar risken för depression och adhd, och ökar självmordsrisken, nämner Kirsi Vähäkangas.
Dessutom blir man mycket lättare beroende av nikotin när man är ung.
Nya nikotinliknande preparat
Kirsi Vähäkangas är kritisk till att det säljs nikotinliknande preparat på nätet, som det också är lagligt för oss finländare att köpa.
Det handlar till exempel om 6-metylnikotin som är drygt tre gånger starkare.
De nya nikotinliknande produkterna marknadsförs som hälsosammare, och också som nikotinfria, men det är enligt experter att vilseleda konsumenterna.
– När nikotin är ett starkt gift, så är 6-metylnikotin ett ännu starkare gift, kommenterar Vähäkangas.
Hon säger att det skulle vara önskvärt att tobakslagen i Finland ändras så att den också skulle inkludera tobaksliknande produkter, som binder till kroppens nikotinreceptorer och har samma effekt som nikotin. Det är inte fallet i dag.
– Jag tänker att nikotinindustrin fungerar som exempelvis dopingvärlden. Man introducerar nya molekyler och hoppas att de kan säljas innan de förbjuds eller regleras.
Finland har som mål att bli av med nikotin före år 2030. Kommer vi att nå det här målet?
– Det verkar som vi inte riktigt når det här målet. Vi har hela tiden en balansgång, med ett kraftigt lobbyarbete från industrins sida för nikotinprodukter. Å andra sidan försöker hälsoexperter få politiker att förstå vilka slags ämnen det handlar om, och skydda vår ungdom från sjukdomar.
Regeringen har beslutat att stegvis höja priset på tobaksprodukter under 2,5 års tid. Det här innebär att priset på en tobaksask stiger från cirka 10 euro till 13,20 euro.
Priset på nikotinprodukter såsom nikotinpåsar föreslås däremot inte höjas. Kirsi Vähäkangas är kritisk till det här.
– Priset borde definitivt höjas.
Hon anser dessutom att alla nikotinprodukter borde förbjudas.
– Människokroppen behöver inte nikotin. Vi har inget nikotin i kroppen och kroppen behöver det inte. Först när det finns ett starkt beroende så ger de en lättnad för en sådan person, men inte någon hälsofördel, säger Kirsi Vähäkangas.