Jihadister och andra rebellgrupper har drabbat samman med regeringsstyrkor i storstaden Aleppo i sydöstra Syrien.
Hundratals människor har dödats. På lördagen rapporterades det att tusentals människor nu flyr från staden.
President Bashar al-Assad sitter fortfarande kvar som regent i Syrien efter det förödande inbördeskriget som förstörde stora delar av landet, med stöd av Ryssland, Iran och lokala shiamiliser.
Aleppo i fokus igen
Den krigshärjade staden Aleppo har alltså än en gång kommit i krigets fokus. Det är främst extremiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) som nu bekämpar regeringsstyrkor.
Rebellernas överraskande maktövertagande har överrumplat al-Assad vars styrkor tog kontroll över staden 2016. Aleppo har inte attackerats av oppositionsstyrkor sedan dess.
Strider igen efter flera år av relativt lugn
Rebellerna säger att de handlar defensivt mot den syriska regimens upptrappning.
Analytiker talar om att rebellerna planerat sin attack en tid redan.
Rebelloffensiven kom då Irankopplade grupper – främst Hizbollah i Libanon som har stött syriska regeringsstyrkor sedan 2015 – var upptagna av egna strider på hemmaplan.
En vapenvila i Hizbollahs två månader långa krig med Israel trädde i kraft på onsdagen, samma dag som de syriska oppositionsfraktionerna tillkännagav sin offensiv. Israel har samtidigt intensifierat attackerna mot Iranstödda grupper i Syrien.
Analytiker bedömer att Syrien har litat på ryskt flygstöd och Hizbollahkrigare på marken. Men det Iranstödda Hizbollah har nu upplevt stora förluster i sitt krig mot Israel och samtidigt har Rysslands närvaro i Syrien tunnats ut avsevärt.
Rebellernas snabba framsteg ses av analytiker som en påminnelse om hur svag och självbelåten den syriska regimen blivit under de senaste åren då strider inte längre aktivt har pågått.
Hur började inbördeskriget i Syrien?
- Långt innan konflikten trappats upp till inbördeskrig 2012 led syrierna av hög arbetslöshet, korruption och bristande politisk frihet under president Bashar al-Assad.
- I mars 2011 utbröt prodemokratiska demonstrationer i staden Deraa, inspirerade av uppror i grannländerna mot repressiva härskare.
- Då den syriska regeringen använde dödligt våld för att krossa oliktänkandet bröt det ut protester med krav på presidentens avgång.
- Oppositionsanhängare tog till vapen, först för att försvara sig och senare för att befria sina områden från regeringsstyrkor.
- Våldet eskalerade snabbt och landet hamnade i inbördeskrig.
- Hundratals rebellgrupper växte fram och konflikten blev en strid mellan syrier – för eller emot president al-Assad.
- Utländska makter började ta parti och skickade pengar, vapen och krigare. Kaoset förvärrades, och extremistiska jihadistorganisationer med egna syften, som Islamiska staten (IS) och al-Qaida, blev inblandade. Det ledde till ökad internationell oro över hotet från dessa terroriströrelser.
- Kurderna som vill ha självstyre i Syrien utgör ytterligare en sida av konflikten.
- Under kriget ödelades många städer. Efter en utdragen och blodig belägring lades stora delar av storstaden Aleppo i ruiner efter våldsamma ryska flygbombningar.
- Slaget om Aleppo 2016 blev en vändpunkt i kriget mellan syriska regeringsstyrkor och rebellkrigare. Frontlinjerna i det syriska inbördeskriget har till stor del varit frusna sedan 2020.
- En stor flyktingvåg förde syrier till andra länder.
- Uppskattningsvis en halv miljon människor dödades under inbördeskriget.
Tolv års krig har betytt enormt lidande för syrierna
I början av 2023 meddelade FN att 15,3 miljoner människor inne i Syrien fortfarande var i behov av humanitär hjälp och att 12 miljoner inte visste var deras nästa måltid skulle komma ifrån. Läget förvärrades avsevärt av en enorm jordbävning i februari 2023. Syrien drabbades svårt av covid-19-pandemin och blev dessutom utsatt för ett dödligt kolerautbrott.
Tillgången till sjukvård är kraftigt begränsad i Syrien. Bara hälften av landets sjukhus är fullt fungerande.
Mer än hälften av befolkningen – som före kriget uppgick till 22 miljoner – tvingades fly från sina hem på grund av inbördeskriget. Cirka 6,8 miljoner blev internt fördrivna, och mer än två miljoner som tvingades bosätta sig i primitiva tältläger. Ytterligare 6 miljoner är flyktingar eller asylsökande utomlands. Libanon, Jordanien och Turkiet har kämpat hårt för att klara av denna enorma flyktingexodus.
Källor: Reuters, AP, AFP