Vi fick ett brev av en lyssnare som utsätts för så kallad straffande tystnad av sin sambo, och efterlyste publikens tankar om saken.
Många kände igen sig i brevskrivarens berättelse, men en del också i den tigande sambon.
All tystnad i samband med konflikter är inte manipulation eller psykiskt våld
En lyssnare skriver till exempel att hon blir tyst för att hon helt enkelt inte kommer på något att säga när hon är arg och ledsen.
En annan väljer att tystna för att inte säga något elakt och oåterkalleligt när hon är som argast.
En stunds tystnad i samband med en konflikt kan vara nödvändig för att känslorna ska hinna svalna, men när tystnaden pågår i timmar, dygn och rent av veckor blir det allvarligt.
Värst att inte veta vad man gjort fel
Många beskriver att det värsta är att den som blir utsatt för tystnad tvingas rannsaka sig själv, försöka komma på vad som föranlett bestraffningen och till sist rent av drivs till att be om förlåtelse, utan att riktigt veta varför.
Ni använder ord som terror, tortyr, förnedring och förminskning när ni beskriver hur det känns att utsättas för straffande tystnad.
Vi hoppas att veckans avsnitt ska vara en ögonöppnare för er som utsätts för ”silent treatment” eller ”mykkäkoulu”, men också för er som använder er av metoden mot era partner, barn eller bekanta.
Breven vi fick denna vecka är nämligen hjärtskärande. Några av dem kan du läsa här, flera hör du i podden.
”Ibland är tystnaden det bästa alternativet”
Vi gör så här mot varandra. Ibland är det så klart dåligt för förhållandet, men i en del fall är det ganska skönt med tystnad.
Jag kan behöva få vara ifred med mina känslor, för det som kommer ut ifall jag försöker prata är bara otrevligt. Oftast blir det så när jag är trött (vilket tyvärr är ofta).
40:an
Jag var tyst i flera dagar så min partner ska få tid att begrunda det hen gjort
Om jag anser att min partner klivit över gränsen och sårat mig är tystnad ett sätt för mig att visa att saken inte var okej och att jag behöver ta distans.
Jag som person behöver då min ”isolering” en dag eller två. Alla är inte okej efter en timme.
Tycker att min partner också ska få tid att begrunda sitt sätt att tala/behandla det vi bråkat om och fundera ut en lösning.
Efter några dagar när båda fått tid att enskilt gå igenom saken brukar allt lösa sig.
Så om du utsätts för tyst behandling, fundera också på din egen roll i det hela.
Sasha 25
”Tystnad kan vara tortyr”
Mitt ex använde tystnad som verktyg för att kontrollera, påverka och bestraffa mig. Det var tyvärr ett effektivt sätt att manipulera situationer som annars skulle ha varit obekväma för henne.
Tystnaden kunde vara allt från timmar till flera dagar. Oftast förstod jag inte vad som framkallat tystnaden. Att bli bestraffad med tystnad i flera dagar utan att veta varför känns som tortyr. Det är många tankar som hinner snurra i huvudet under den tiden.
Det värsta var att känslan av att vara skyldig sakta växte sig allt starkare. Detta trots att jag innerst inne visste att jag inte gjort henne något illa.
Aldrig mer psykisk våld. 42år
”Jag vågade inte prata om viktiga saker med min man”
Min exman gjorde det här när han blev sur på mig. Det var något av det värsta jag visste.
Det kunde räcka med att jag tog upp ett problem, hade en annan åsikt än han eller för att jag hade ”fel tonläge” när jag pratade med honom.
Jag upplevde till sist att jag inte kunde prata om allvarliga saker med honom utan att bli straffad med tystnad.
Detta var en av många orsaker till att vi aldrig kunde rädda förhållandet. I dagsläget talar jag inte mer med honom än det jag måste pga barnen.
Tystnad till döds, 38
”Vi önskade att pappa skulle lämna mamma!
Min mamma kunde tiga i flera månader när hon var arg på pappa och kommunicerade via oss barn.
Det var obehagligt och när vi blev äldre hoppades vi att pappa skulle lämna henne och hitta någon som kunde göra honom lycklig.
Hon var en mästare på att gömma problemen från utomstående och jag tror att pappa levde för de stunder då de var nästan som ett vanligt par.
Ledsen åskådare
