Kvinnoorganisationernas paraplyorganisation, Nytkis, enkät om hur män ser på våld mot kvinnor har fått stora rubriker och väckt uppståndelse. Många män i Finland tycks enligt undersökningen tolerera eller visa viss förståelse för våld mot kvinnor.
Undersökningen som genomförts som en webbenkät har också fått kritik för att resultaten inte riktigt verkar stämma överens.
Av de män som svarat på enkäten anser 90 procent att allt våld mot kvinnor är oacceptabelt, men samtidigt tycker var fjärde under 35-årig man som svarat att våld mot kvinnor i vissa fall är befogat.
Både forskningsmetoden och frågeställningarna har ifrågasatts av experter. Debatten är i alla fall igång och många har sett rubrikerna.
Nino Poppius som är med i Svenska Yles podd Män påriktigt säger att han är förvånad över resultatet. Samtidigt ställer han sig en aning kritisk till själva formuleringen av frågan.
– Jag nekar inte att det finns mycket våld mot kvinnor, det är jag mycket medveten om, säger Poppius.
Hur våldet i samhället ska lösas är en mångfacetterad fråga. Kvinnosaksförbundens undersökning har väckt mycket diskussion. I media har politiker och andra personer kommenterat med att våld mot kvinnor aldrig kan vara rätt eller befogat. Uttalanden om att våldet slutar när våldsutövare slutar bruka våld har också figurerat.
Poppius drar paralleller till ett förakt mot det feminina som fortfarande kan ses i samhället.
– Kastar du inte en boll tillräckligt hårt är du som en tjej, det är ju den vanligaste jämförelsen, säger han.
Det är ett kollektivt ansvar
Män är den grupp i samhället där det finns flest marginaliserade personer och killar klarar sig i regel sämre i skolan än tjejer. Nino Poppius hävdar att en bättre ekonomisk situation för familjer kunde lösa en del av problemen.
– När det är recession så tar män livet av sig och sin familj. När det blir ekonomisk nedgång och gubbarna inte har jobb stannar de hemma och slår sina fruar. Vad ska vi göra åt det? Fixa en global ekonomi? funderar Poppius.
En sådan lösning ter sig omöjlig att få till stånd, men genom att prata med varandra kan män komma en bit på vägen.
– Det är också en viktig fråga hur vi pratar. I vilken form ska vi prata om våra känslor? Fortfarande ser många män det som mesigt att prata om sina känslor och jag har inte sett någon stor förändring de senaste tio åren, säger Poppius.
Han säger att det i dag finns fler män än någonsin som pratar om sina känslor, i till exempel olika poddar, men att det inte verkar ha skett någon stor förändring.
Men vem bär ansvaret för att vi ska få det bättre, att våldet ska minska i samhället? Förebyggande arbete har lyfts fram och Nino Poppius håller med om att man borde se på skolorna och småbarnspedagogiken.
– Ansvaret ligger inte på en enskild individ eller grupp. Vi måste alla ta det på allvar, oberoende av uppfattad grupptillhörighet, för det är en allvarlig sak, säger han.
Män måste rannsaka sig själva
Det är personen som utövar våld som alltid har ansvaret. Det säger Benjamin Gripenberg som också är del av podden Män påriktigt. Han har också sett nyheterna om kvinnoorganisationernas undersökning.
– Samtidigt som det är tungt ser jag själv ett större ansvar för att göra något åt saken, säger han.
Som exempel nämner han podcasten han gör tillsammans med Nino Poppius och Elmer Bäck och att visa en god förebild under sina boxningsträningar.
Gripenberg säger att män sinsemellan har ansvar att göra något eftersom våldet är så pass förknippat med maskulinitet.
– Vare sig det är ett aktivt aggressivt våld eller i omvandlad form som till exempel inom sporten.
Själv säger han att han tar tag i misogynt beteende eller våldsidolisering om han stöter på det. Till och med i kompiskretsen.
– Män kanske inte alltid kan snacka om de här sakerna, men det ursäktar aldrig våldet, oberoende på vilken nivå det är, säger Gripenberg.
Det finns en tanke om att män är lovade framgång och en plats i världen, menar han. Det kan leda till besvikelse om det inte uppfylls och då ligger våldet nära till hands.
– Om man inte rannsakar sig själv kommer det leda till att man utövar våld, säger Gripenberg.
Metoo gav negativ effekt för en del
När metoo -rörelsen startade på allvar 2017 pratade man mycket om mäns våld i samhället och främst mot kvinnor. Men nu visar trenden att polariseringen mellan män och kvinnor, och inom gruppen män, blir allt större. Vi vet att allt fler unga män röstar mer konservativt och att kvinnor blir mer liberala.
– Jag tror det största misstaget metoo gjorde var att så starkt prata i termen alla män. Det är en feministiskt teoretiskt korrekt term, om man förstår den. Men om man inte strukturellt och på ett högre plan förstår vad forskare menar med termen kan man känna sig personligen attackerad, säger Nino Poppius.
Det skapade en viss slags antagonism där man satte ett samhällsansvar på en specifik grupp och det var vita män
Nino Poppius
Han har egen erfarenhet och säger att flera bekanta till honom tog kampanjen väldigt personligt. Killarna såg inte sig själva som någon med en hög maktposition, men fick höra att de var privilegierade och har det bättre ställt.
– Det skapade en viss slags antagonism där man satte ett samhällsansvar på en specifik grupp och det var vita män. Och jag säger inte att de inte är i en privilegierad position, men det alienerade män som istället kunde ha blivit allierade, säger Poppius.
– Ska man då ta på sig bomullshandskar och aldrig säga rakt ut hur det är? Ja, kanske man måste behandla mitt kön med bomullshandskar så att vi inte ska bli så personligt förolämpade, skrattar han, trots allvaret.
Vilket är sociala mediers ansvar?
Skärmtid är bland de hetaste samtalsämnena när det kommer till skolor och barnuppfostran. Sociala medier är bevisligen ingen rosenskimrande värld och Nino Poppius håller med om att det är ett problem.
Inför valet i USA förändrades hans algoritmer och allt han fick i sina flöden var ”en massa dude bros” som pratade om hur politik skulle vara.
– Inte undra på att de som av misstag trycker på någon video faller ner i ett högerextremt kaninhål där de hittar sina politiska åsikter och hela sin världssyn. Det är det enda man blir matad med och när man en gång är där kommer man inte ut ur hålet, säger Poppius.
I allmänhet är män rätt otränade i empatiförmåga, anser Poppius. Han ser det som ett övergripande samhällsproblem som sträcker sig långt utöver våldsutövning. Här ser han också en risk att kvinnor håller på att falla i samma hål.
– Jag ser själv empati som en muskel eller färdighet som måste tränas på samma sätt styrketräning, schack, eller geografikunskap i skolan, säger Poppius.
Förutsättningarna för att utveckla empatiförmåga ligger i att kunna se kollektivet, det gemensamma, och det som förenar oss. Men att istället hela tiden bli matade med negativa inställningar och forskning som visar på hur olika alla är och ska värna om sin egen sfär.
– Och hur individualism är det bästa för mänsklig frihet som hänt sedan färdigskuret bröd, säger Poppius.