Det går att använda vass i produktionen av biogas. Men den stora utmaningen är att göra det på ett lönsamt sätt.
Så kan man kanske sammanfatta Vasa stads projekt där man under ett par år skördat vass som man sedan använt som material i Stormossens biogasproduktion.
I år har Vasa stad samlat hela 255 ton vass från stadens stränder och i Södra Stadsfjärden.
På stränderna använde man sig av stadens egen arbetskraft och egna lilla båt, medan en stor del av arbetet i Södra Stadsfjärden utfördes av en utomstående entreprenör som använder sig av specialtillverkade båtar.
Dessa båtar har en form av larvfötter och ser ut som små pansarvagnar som kör runt i vattnet.
Det här var den andra sommaren som man skördade vass i större skala.
Tanken är att största delen av vassen ska användas till produktion av biogas, berättar Simo Marttila, projektkoordinator på Vasa stad.
– Det viktigaste med det här projektet är att vi testar om vassen fungerar i produktionen av biogas, säger Marttila.
Marttila vill också lyfta fram miljöeffekterna av att skörda vassen.
– Det blir mindre näring i vattnet och förbättrar vattenflödet.
Vassen blandas med hushållens bioavfall
Just nu förvaras en del av den krossade biogasen på Stormossens område. Därifrån tar produktionens arbetsledare Thomas Kalander ett par skopor vass per dag med frontlastaren.
– Det dumpar jag sedan i en ficka i början av produktionslinjen, säger Kalander.
Därefter går vassen och övrigt bioavfall (som tyvärr fortfarande består av rätt mycket plast) vidare till en förkross, som mal sönder avfallet i mindre bitar.
Efter det går allt via två skruvpressar, som pressar ut vätskan ur avfallet, den vätska som sedan ska bli till biogas. Vätskan går vidare till en så kallad bufferttank där den lagras.
– Vätskan pumpas sedan in i reaktorn och blir till biogas. Den processen tar ett par–tre veckor i anspråk, säger Kalander.
Och plasten som nämndes tidigare, den sorteras bort ur processen och far till Westenergy för förbränning.
– Tidigare under åren kunde det dyka upp växellådor och stötdämpare i bioavfallet. Och sådant sliter ju förstås på maskineriet.
Så även om det fortfarande finns mycket plastpåsar i bioavfallet så har vi blivit betydligt bättre på att sortera med åren.
Måste bli billigare
Så mycket om processen.
Men hur verkar det, Simo Marttila? Fungerar vass som råvara?
– Det fungerar. Men nu blir det viktigt att se på kostnadseffektiviteten. Klippningen, krossningen och transporten måste bli billigare för att vi ska satsa på det här varje år, säger Marttila.
En fråga som hör ihop med det är om det skulle vara vettigare att skörda lite vass året runt, istället för att som nu satsa allt på sommaren och hösten?
Ska man ha som första prioritet att samla material att göra biogas av (klippa lite året runt), eller ska man också satsa på att få bort så mycket näringsämnen som möjligt ur Vasas vatten (klippa massor på sommaren)?
Det här är en fråga som man tänker söka svar på i ett fortsättningsprojekt som utförs nästa år.
Dyrt att skörda – skulle behövas specialbåtar
Överlag kan man konstatera att det ännu finns många obesvarade frågor vad gäller det ekonomiska.
Mari Einola på Vasa yrkeshögskola har i sin avhandling tittat på just lönsamheten i Vasa stads vassprojekt.
Där konstaterar hon att styrkorna i projektet bland annat är att vass växer snabbt och att den går att utnyttja som energikälla på flera sätt.
Utmaningarna är utrustningen som behövs och kostnaderna.
Projektet blev dyrt år 2023. Orsakerna är att det var dyrt att skörda, eftersom jobbet utfördes på entreprenad. Också krossandet av vassen gjordes av en entreprenör.
För att få det hela mer kostnadseffektivt skulle Vasa stad behöva skaffa egna skördemaskiner/båtar och egna anordningar för krossandet, konstaterar Einola.
Simo Marttila säger att det är svårt att ta sig fram med en vanlig snurrbåt i de grunda vattnen.
Otroliga mängder vass i Stadsfjärden
Staden kommer som nämndes ovan gå vidare nästa år med ett fortsättningsprojekt kopplat till vassen. Det kommer att skördas vass även sommaren 2025.
Oberoende vad staden slutligen kommer fram till, är det lätt att förstå att vassen inte kommer att ta slut i Södra Stadsfjärden.
– 255 ton vass är mindre än fem procent av vad som finns i Södra Stadsfjärden. Det finns över 350 hektar med vass, utgående från bilder tagna från luften, säger Simo Marttila.