Centret, norr om Manila, var maskerat till ett onlinespelföretag, men i verkligheten hade de anställda lurats att posera som partner i kärleksrelation.
Torsdagens räd nära Manila utlöstes av ett tips från en vietnamesisk man som lyckades fly från bedrägericentret förra månaden, säger polisen.
Skulle få jobb som kock
Mannen hade anlänt till Filippinerna i januari efter att ha blivit erbjuden ett kockjobb. Han insåg ändå snabbt att han, liksom hundratals andra, hade fallit offer för människosmugglare som drev kärleks- och kryptovalutabedrägerier.
De satt instängda i centret Bamban där de tvingades skicka lockande erbjudanden till sina offer.
De skulle också skicka bilder på sig själva för att odla relationen. Personerna som driver bedrägericentren försöker anställa ”snygga män och kvinnor” som kan locka offer.
Den 28 februari flydde den vietnamesiska mannen från anläggningen genom att klättra över en mur, korsa en flod och söka skydd på en gård.
Det fanns tecken på tortyr på mannen, bland annat ärr och märken från elchocker, säger det undersökningsteam som utrett fallet.
De flesta som försöker fly blir gripna. Polisen har beslagtagit en mängd vapen och ammunition i den här typen av center.
Våren 2023 räddade filippinska myndigheter fler än tusen människor som hölls fångna och tvingades syssla med bedrägeri online i en frihamnszon i Clark, en stad norr om Manila.
Unga människor lättlockade
Sydostasien verkar ha blivit ett nav för bedrägericenter där kunniga människor spärras in och tvingas till kriminell verksamhet.
Kriminella nätverk söker efter unga personer – många är tonåringar. De är också bättre utbildade, är vana vid att använda datorer och talar vanligtvis mer än ett regionalt språk.
De här unga och teknikkunniga personerna luras att börja jobba med allt från penningtvätt, illegala spel och kryptobedrägerier till så kallade kärleksbedrägerier.
I processen med kärleksbedrägerier antar personen en falsk identitet för att vinna tillgivenhet och förtroende hos en partner. Sedan byggs det upp en illusion av en romantisk eller intim relation med målet att manipulera eller stjäla från offret, och till exempel locka till investeringar i falska system eller företag.
BBC har rapporterat om en ung vietnamesisk man vars jobb var att posta en bild på en ung, lättklädd kvinna som ville ha kontakt med rika män.
Målet var att finna minst femton ”vänner” om dagen och övertyga dem att investera i spel och lotterier.
En annan vietnames har uppgett för BBC att man inte kunde motsätta sig eller fly eftersom han då skulle föras till någon form av ”tortyrrum”. Elchocker sägs vara en vanlig tortyrmetod i både Kambodja och Vietnam.
En modernare form av trafficking
Traditionell människohandel – eller trafficking – associeras i de flesta fall med unga kvinnor, ofta från fattiga familjer, som lockas med löften om välbetalda jobb i ett annat land där de sedan tvingas till prostitution eller underbetalda jobb.
I dagens värld luras ofta unga välutbildade, datorkunniga indier och vietnameser in i cyberbedrägerier. De behandlas hänsynslöst och hålls i fångenskap. Deras pass beslagtas.
Ledarna har pengar och nätverk över många länder. Tusentals asiatiska kvinnor och män tvingas arbeta för så kallade bedrägerifabriker där allt sker online.
Aningslösa människor lockas in i fällan
Enligt en FN-rapport har uppskattningsvis hundratusentals människor från hela världen förflyttats till Sydostasien för att arbeta med den här typens bedrägerier online.
Många som lurats har sagt att de rest till länder i Sydostasien som Kambodja och Myanmar som svar på jobbannonser och löften om förmåner.
När de väl kommit fram har de fängslats och tvingats delta i bedrägerierna. Om de vägrar blir det utsatta för hot och straff.
De som klarat sig ut från de här anläggningarna har vittnat om tortyr och omänsklig behandling.
Regeringar över hela Asien, från Indonesien till Taiwan, har uttryckt oro över ökningen av dessa bedrägericenter. Utländska ambassader i länder som Kambodja och Thailand, har varnat sina medborgare och bett dem akta sig för att lockas in i bedrägericenter.
Källor: BBC, Mänsklig säkerhet / Ny typ av människohandel