Finlands alkoholpolitik står inför en historisk förändring.
Den nuvarande regeringen är inställd på att avreglera alkoholmarknaden och öppna den för mer konkurrens.
Nu står åtminstone två stora frågor på spel: Alkos monopolställning och finländarnas alkoholvanor – eller närmare sagt hälsoföljderna.
Alko finns kvar på grund av hälsopolitiska skäl
Finländarnas alkoholkonsumtion har sjunkit nästan konsekvent de senaste 15 åren, från tolv till nio liter per invånare per år, om man omvandlar den förtärda mängden till rent sprit. Också dödsfallen som förorsakats av alkohol har minskat.
När Finland trädde in i EU – en union med ont om tolerans för monopol – fick Alko med undantagstillstånd stå kvar av folkhälsoskäl. Resonemanget var att en liberal alkoholmarknad skulle leda till ökad alkoholkonsumtion på folkhälsans bekostnad.
Regeringen Orpos långa lista på förslag för att luckra upp reglerna kan leda till att Alkos undantagstillstånd blir svårmotiverat. Enligt regeringsplanen är målet att tillåta upp till åttaprocentiga jästa drycker i matbutikerna redan nu på sommaren och möjliggöra hemleveranser av alkohol från nätaffärer och producenter senare i år.
Senare under regeringsperioden är det meningen att man tar upp frågan om att höja alkoholgränsen i mataffärerna ytterligare, för att tillåta ett bredare utbud av viner.
Sakkunniga oeniga om monopolets öde
Alkoholforskaren Thomas Karlsson från Institutet för välfärd och hälsa (THL) anser att om 15-procentiga viner uppenbarar sig i mataffärerna rasar både Alkos försäljning och den hälsopolitiska grunden som Alkos särställning bygger på.
– Det skulle inte vara lönsamt att upprätthålla alkoholmonopolet enkom för att sälja starksprit. Folkhälsokriteriet skulle inte heller uppfyllas, anser Karlsson, som säger att avregleringen som regeringen inför ser ut att urholka legitimiteten för alkoholmonopolet.
Kukka Kuusela, expert på europeisk rätt och doktor i juridik, tror däremot inte att Alkos monopol kommer att skrotas.
– En partiell avreglering av konkurrensen kommer naturligtvis att leda till en förändring i hur alkoholmonopolet ser ut i praktiken. Jag tycker inte det här har någon direkt koppling till hur det slutliga ödet för alkoholmonopolet kommer att se ut, säger Kuusela.
Enligt Kuusela moderniserar regeringen nu alkoholpolitiken för att återspegla de förändringar som skett i samhället.
Ex-minister Kiuru: Regeringen styckar upp reformen med avsikt
Social- och hälsovårdsutskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) menar att regeringen driver reformen i alkohollagen på samma sätt som den gjorde med nedskärningarna: ett flertal mindre förändringar istället för en helhetsreform. Det här ledde till bristfälliga beräkningar på hur stora besparingar nedskärningarna skulle leda till.
– Det här kan ju tolkas som avsiktligt. Det är svårt att tro att regeringen skulle begå samma misstag många gånger, i synnerhet inom samma ministerium och under samma minister, säger Kiuru.
Socialskyddsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) talar för regeringen i frågor som berör alkoholpolitiken och social trygghet, men hon avböjde att svara på Kiurus kommentar.
Enligt Kiuru har regeringen fattat ett beslut som handlar om värderingar när de planerar att överföra regleringsfrågorna kring alkohol från Social- och hälsovårdsministeriet till Arbets- och näringsministeriet.
– Alkohol är inte längre en vara som man vill begränsa på grund av folkhälsoskäl, konstaterar Kiuru.
Alkoholreformens inverkan förblir ett frågetecken
När Finlands regering senast genomförde en reform i alkohollagen år 2018 hanterades den som en helhet. Nu kommer förändringarna styckevis, vilket gör det svårt för sakkunniga att uppskatta de slutliga följderna.
– Det är fruktansvärt svårt att säga hurdan helhetsinverkan förändringarna kommer att ha, säger Kukka Kuusela.
Thomas Karlsson på THL är på samma spår och säger att en helhetsuppskattning är omöjlig att göra.
– De här förslagen är så gott som betydelselösa när man betraktar dem var för sig. Men klumpar man ihop dem kan de eventuella negativa följderna vara avsevärda.
Karlsson tar upp en undersökning från februari som visar att majoriteten av dem som svarade på THL:s enkät stöder det nuvarande systemet.
– Man kan ju fråga sig varför man vill fixa något som inte är sönder?
Den här artikeln är en bearbetning och översättning av Terhi Toivonens artikel ”Kun viinaa ei haluta enää holhota” som publicerats på yle.fi.