Detta framgår i en enkätundersökning som Oikotie har låtit göra i februari där 579 personer besvarade enkäten. 67 procent av dessa var kvinnor, 30 procent var män och 3 procent ett annat kön.
De senaste siffrorna gällande inkomstskillnader mellan män och kvinnor som Eva Österbacka lyfter fram är att kvinnor i medeltal tjänar 84 procent av männens genomsnittliga inkomster. Österbacka är professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Orsakerna till löneskillnaden är enligt Österbacka flera. En är att män och kvinnor tenderar att söka sig till yrken med olika lönesättningssystem, kvinnor arbetar i regel inom den offentliga sektorn och män inom den privata sektorn.
Då det är svårt att mäta produktivitet inom den offentliga sektorn är lönesättningen en annan, än i den privata sektorn där det ofta är lättare att mäta produktivitet.
– Varför kvinnor väljer låglöneyrken? Det kan man ju fråga sig, men det beror delvis på normer och förväntningar som är förhållandevis osynliga. Det som också påverkar kvinnornas löneutveckling är det att kvinnor föder barn och stannar hemma med barnen.
Möjligheten att få en bättre karriär begränsas eftersom kvinnor kan få barn.
Eva Österbacka
I början av karriären när män och kvinnor är i samma yrke är löneutvecklingen exakt likadan, men efter eventuella barn så stannar kvinnornas löneutveckling av medan männens inte påverkas.
– Det kan till och med hända att männens löneutveckling blir bättre tack vare barnen, säger Österbacka.
Den nya familjeledigheten är ett steg mot det bättre
Den nya familjeledigheten trädde i kraft i augusti 2022. Då ökade antalet dagar för familjeledigt och flexibiliteten för hur man använder ledigheten blev större. Syftet med reformen var bland annat att göra det möjligt för båda föräldrarna att stanna hemma lika många dagar. Enligt Österbacka var reformen ett steg i rätt riktning.
– Jag hoppas att det har en effekt på inkomstklyftorna. För ifall omsorgen om barnen fördelas mer jämlikt mellan könen kommer det ha en positiv effekt på kvinnornas löneutveckling.
Det som händer då barnen kommer, är enligt Österbacka att arbetsgivarna inte nödvändigtvis är så villiga att anställa kvinnor. Orsaken är att arbetsgivaren dels måste betala en del av den anställdas lön då kvinnan blir moderskaps- och föräldraledig, dels hitta en ersättare till kvinnan.
– Det kostar mera att anställa en kvinna i fertil ålder. Det här gör att arbetsgivarna inte är så villiga att anställa kvinnor till väldigt betydelsefulla poster där arbetsinsatsen är avgörande för företaget. Då väljer arbetsgivaren en man istället. Möjligheten att få en bättre karriär begränsas eftersom kvinnor kan få barn.
Ifall omsorgen om barnet fördelas mer jämlikt kommer den statistiska diskrimineringen, där kvinnor behandlas på annat sätt än män, minska enligt Österbacka.
Samhällets historiska utveckling ligger bakom olika yrken för olika kön
Orsaken till att kvinnor i regel arbetar inom andra yrken än män hittas i den snabba utveckling som skedde då Finland gick från ett agrarsamhälle till ett industrisamhälle. Innan övergången jobbade kvinnor och män sida vid sida inom jordbruket.
– Samtidigt som övergången till industrisamhället var som snabbast, ökade välfärden i Finland. Då blev det mer naturligt att kvinnorna övergick till de vårdande och stödjande funktionerna inom välfärden, säger Österbacka.
Trots att ojämlikheter på arbetsmarknaden fortsättningsvis är ett faktum, ser Österbacka att utvecklingen går framåt.
Förändringen sker långsamt
En del av arbetet mot löneskillnader är att vara medveten om dem. Mycket handlar om individernas inställning och hur vi strukturerar upp vardagen och hemsysslorna.
– Reformer av föräldraledigheten bör fortsätta, vilket så småningom påverkar attityderna gentemot kvinnor och kvinnors möjligheter.
Österbacka lyfter fram att det fortfarande är för tidigt att avgöra om den nya familjeledighetsreformen har haft önskad effekt. Men enligt statistik från FPA betalades drygt 15 procent av föräldrapenningen till män under perioden januari till september i fjol. Det kan jämföras med knappt 13 procent under samma period året innan.
– Det går framåt, men långsamt, konstaterar Eva Österbacka.
Hur kunde arbetsmarknaden bli mer jämställd mellan könen? Kommentera!