Att flytta till ett nytt land är nästan alltid lite av en kulturchock. För den svensk-brittiske nya museichefen Kieran Long innebär jobbstarten att skaffa ett personnummer, försöka förstå vad som står på ett främmande språk på yoghurtburken och komma in i allt det praktiska. Men när han börjar sin allra första dag på Amos Rex är det med påfallande iver och ett brett leende han kliver in genom museets dörrar.
– Så fort jag kom till Helsingfors och såg museet tänkte jag att den här fantastiska platsen inte kan jämföras med någon annan. Potentialen är gränslös när det gäller vad konstmuseet kan vara. Vi kan verkligen skriva ett nytt kapitel här, säger han på flytande svenska.
Long tror på att vidga bilden av Amos Rex till något bredare än en spännande plats för utställningar. Hans största ambition är att göra Amos Rex till en offentlig, lättillgänglig mötesplats för alla.
Medan vi samtalar kommer flera besökare fram och vill hälsa på den nya museichefen. En turist konstaterar att museet är hennes favoritplats i världen.
– Helsingfors har ett jättebra rykte internationellt och framstår nu som en plats där man planerar staden runt kultur och utbildning. Det finns nya institutioner, inte minst Amos Rex, som har gjort väldigt mycket för Helsingfors internationella rykte och bild, säger Long och fortsätter:
– Det är någonting som har skapats här, en känsla av att atmosfären inte är formell och sträng. Ändå upplever man något väldigt viktigt och konstnärligt som stannar kvar i kroppen.
Kontroversiellt chefskap tidigare
Long, 46, tar över efter Kai Kartio, 62, som har lett museet sedan starten 2018, men nu fortsätter som senior rådgivare.
Det står klart att Long har en stor ambitionsnivå och en stor kärlek för konst. Han har importerats från Sverige där han var överintendent för Statens centrum för arkitektur och design, Arkdes. Long rekryterades till Arkdes för att rädda museet, men hans metoder har fått stark kritik i offentligheten, bland annat för dålig arbetsmiljö och ett hårdhänt ledarskap.
– Att driva en förändring är alltid svårt. Verksamheten fungerade inte optimalt, men nu har vi fixat det. Jag är stolt över arbetet men förstår också kritiken.
Hur ska du leda Amos Rex, med ett piska eller med morot?
– Jag är en väldigt driven person med hög ambitionsnivå som matchar teamet här. Eftersom Amos Rex har en så framgångsrik verksamhet behöver jag inte komma in och driva igenom några stora förändringar.
Det handlade om att säga till de unga: dina konstupplevelser är viktiga och värdefulla. Vi ska sätta dem på samma nivå som finkonst. Förutom besökarantalet har det här en stor effekt också på institutionens image
Kieran Long, museichef
Skam-effekt på museet
Ryoji Ikeda -utställningen, som blir föregångaren Kai Kartios sista i egenskap av chef på Amos Rex, har varit en succé med 128 000 besökare. Att museet starkt gått inför att satsa på en yngre målgrupp har fått samma effekt som den norska ungdomsserien Skam, som blev succé också bland en äldre målgrupp.
– Ända sedan mitt allra första möte här på museet har alla bara talat om de unga besökarna. Men lockar man unga, kommer också de äldre. Att gå på museum är en social upplevelse, man tar med sig folk.
Long har också en bakgrund som chef för design-, arkitektur- och digitaliseringsenheten vid Victoria & Albert-museet i London. Också där låg hans fokus på att skapa utställningar som tonåringar kunde visa sina föräldrar.
– Det handlade om att säga till de unga: dina konstupplevelser är viktiga och värdefulla. Vi ska sätta dem på samma nivå som finkonst. Förutom besökarantalet har det här en stor effekt också på institutionens image.
Journalistbakgrund och samhällsengagemang
Förutom museivärlden har Long också en bakgrund som journalist, bland annat för BBC. Under hans tid vid Victoria & Albert-museet i London, där han började 2012, diskuterades kuratorns ansvar och förhållande till samhället i stort. På museet ville man engagera sig mer i aktuella politiska debatter.
– På V&A kunde jag blanda min journalistiska bakgrund med museiteknik, och tog in föremål som handlade om till exempel stora protester i Hongkong eller nya 3D-printade vapen. Det var historier som en journalist skulle betrakta som någonting som säger någonting om vår gemensamma framtid. Jag tror vi kan göra samma här. Folk älskar att få uppleva sådant på en plats som är ganska trygg och icke-kommersialiserad.
Hur ser du på konstens samhällsbärande roll och kulturens roll i samhällsdebatten utomlands jämfört med här?
– Jag tycker att konsten är en av anledningen till att vi har samhällen överlag. Museer är platser för frihet för alla på lika villkor. Det måste vi försvara.
Long betonar ändå att museerna inte ska försöka påverka hur folk ska tycka och vara onödigt pedagogiska.
– I Sverige upplever jag ibland en vilja hos museerna att berätta för folk vad de ska tycka. Så ska det inte vara. Konst är en fri upplevelse och man kan inte kontrollera vad folk tycker om den.
Han tycker det är för tidigt att kommentera om museerna i Finland och den samtida konsten borde göra sig mer samhälleligt relevanta.
– Som konstnär handlar det om att ta en unik position, som ibland svider och är svår. Det måste vi skapa plats för. Om konstnärerna vill rymma från samhället kanske de tänker rätt i en värld, där unga människor har väldigt mycket input hela tiden, inte minst via sociala medier. Konst ska vara en annan typ av upplevelse. Den ska skapa en känsla av hur jag kan vara en kreativ människa i samhället.
Vi kan inte alltid kontrollera den reaktionen och om den är samma som konstnären själv tänkt sig. Man kan bara uppleva det och tänka: jag vet inte vad det var, men fan vad det var bra
Kieran Long
Konstjargong och kommunikation över orden
Konst kan ibland upplevas som elitistisk och svår, inte minst på grund av den konstjargong som programblad ibland använder sig av. Long säger att kommunikation är viktigt men poängterar att orden bara är ett medel att kommunicera. Konsten berör oss eller lämnar oss oberörda på sätt som vi inte alltid själva förstår, än mindre kan sätta ord på.
– Det som händer i ett museum påverkar hela kroppen, dina känslor och dina sinnen. Vi kan inte alltid kontrollera den reaktionen och om den är samma som konstnären själv tänkt sig. Man kan bara uppleva det och tänka: jag vet inte vad det var, men fan vad det var bra.
Fjolåret samlade över 250 000 besökare till Amos Rex. Av årets utställningar ser Long själv mest fram emot den palestinsk-danska konstnären Larissa Sansours laddade utställning i höst.
– Hennes verk handlar om minne och om längtan. Jag ser fram emot att öppna upp projektet för folk trots att det är en stor utmaning i en väldigt laddad fråga. Här kan konsten kanske bidra med en bredare förståelse.
Om Long fick drömma lite skulle han vilja locka sin landsman, konstnären Steve McQueen till Amos Rex.
– Han kan konsten att kombinera visionära och väldigt sofistikerade konstverk med ett väldigt brett engagemang med samhället, till exempel hans utställning Year 3 på Tate Britain där han fotat alla barn i en viss årskurs i London är fantastiskt projekt.
Hur ska du locka hit honom?
– Bara man lyckas få hit folk kommer de att vilja delta, det är ett fantastiskt hus i en fantastisk stad. Så jag får väl bjuda på business class och övertyga honom, säger Long med ett hjärtligt skratt.