Heikius är överläkare vid Painokliniikka, en klinik som specialiserar sig på övervikt och fetma. Enligt honom är diskussionen om hälsoskatt komplicerad och intressant.
Han påpekar at det finns två olika effekter som en hälsoskatt eftersträvar: Att begränsa konsumtionen och att ge staten intäkter.
– Samtidigt vet vi att det inte är lätt med de här skatterna, det finns risker och ibland kan de slå åt ett annat håll än vi har förväntat oss.
Fetma och övervikt är mer komplext än bara sockerintag
Fetma och övervikt och livsstilsutmaningar har ofta en bredare bakgrund än enbart ett sockerintag, ofta har det att göra med hur man orkar i vardagen och andra hälsoproblem, säger Heikius.
Han tror att det finns en risk i att lägga för stort fokus på en sockerskatt.
– Då kanske vi missar annat som vi måste göra för att stödja människor som kämpar med sina livsstilsfrågor och övervikt.
Men vad borde man göra för att lösa det här?
– Först borde vi styra upp så att vi överhuvudtaget har en fungerande vård för fetma och övervikt i Finland. Det har vi inte.
Han berättar att han hade förhoppningar om att social- och hälsovårdsreformen skulle föra med sig en sådan vård inom välfärdsområdena, men så ser det inte ut att bli.
Begränsningar i marknadsföring har visat sig vara effektivare än sockerskatt
Heikius säger att det nog finns sätt som samhället kan styra konsumtionen till hälsosammare val. Forskning från Mexiko visar att begränsningar i marknadsföring har minskat fetma bland barn.
– Begränsningar i marknadsföring av sockerinnehållande produkter till barn har visat sig vara effektivare än att få en enkel skatt på högsockrade produkter.
Kan vi alltså få en friskare befolkning genom att införa en sockerskatt?
– Det blir lätt fel om vi tror att det enbart handlar om att göra ohälsosamma produkter dyrare. Fetma och orsaken till ökande fetma har många orsaker i samhället som inte har att göra med människans viljestyrka. Vi får vara skeptiska till att enbart en sockerskatt skulle lösa hälsoproblemen.
Heikius påpekar att man nog kan göra mycket med hjälp av samhälleliga förändringar. Han listar stadsplanering, fritidssysslor och stöd för stressigt arbetsliv.
– Man kan lite förenklat säga att ganska få av de som vill ha hjälp med sin övervikt kommer att säga att det var sockerskatten som hjälpte dem på vägen, tyvärr.
Människans sötsug påverkas till stor del också av stress och mängden sömn.
– Det är betydligt viktigare än om en viss produkt kostar några procent mer.
Lättare att byta från sockrad dryck till sockerfri läsk än till frukter och morötter
Det är ofta lättare att byta till en motsvarande produkt som är hälsosammare, än vad det är att styra konsumenter mot hälsosammare val. Heikius lyfter läskedrycker som ett exempel i Finland, där folk börjat välja sockerfria alternativ med olika sötningsmedel istället för den läsk som innehåller socker.
– Tro det eller inte, men det har bättre hälsoeffekter ur viktperspektiv. Där har vi väldigt enkelt att byta från en sak till en annan, detsamma gäller ju inte då man byter dubbelkex till morötter.
Heikius berättar också om ett annat förslag han hört om där staten subventionerar hälsosammare val. Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet i Sverige presenterade något som han kallade söt skatteväxling: att man med hjälp av en sockerskatt istället sänker skatten på frukt och grönsaker.
