[go: up one dir, main page]

Abdullah är utbildad närvårdare – nu ska Finland utvisa honom trots att han vill arbeta

Abdullah Al-Rammahi har bott i Finland i över åtta år, är utbildad närvårdare och har fast anställning på ett äldreboende i Raseborg. Nu vill Migrationsverket utvisa honom på grund av dokument som saknas.

Pojobon Abdullah Al-Rammahi jobbar på Brukets vårdhem nära Karis centrum.

Abdullah Al-Rammahi får inte ekvationen att gå ihop: Finland är i desperat behov av arbetskraft inom vården, men han får inte bli kvar i landet och arbeta trots att det är det han allra helst vill göra.

Orsaken är att han saknar ett giltigt pass och har inte kunnat uppvisa ett dokument på varför han inte har fått det från den irakiska ambassaden i Stockholm där passansökningar kan lämnas in.

En vårdare tillsammans med en klient vid kaffebordet på ett äldreboende.
Abdullah Al-Rammahi har jobbat ett år på Brukets vårdhem invid Karis centrum. Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Al-Rammahi är utbildad närvårdare från Axxell och sedan början av år 2023 fast anställd vid äldreboendet Brukets vårdhem intill Karis centrum. Precis som på annat håll i landet kämpar Västra Nylands välfärdsområde med att hitta tillräckligt med vårdpersonal.

Det är någonting som Al-Rammahi också lägger märke till i sitt arbete på äldreboendet.

– Ibland är det helt enkelt omöjligt att få ihop tillräckligt med närvårdare på avdelningen, säger han.

Det här gör det extra svårt för honom att förstå varför Migrationsverket vill utvisa honom till Irak. Varför vill Finland inte få valuta för de pengar som har spenderats på honom då han fick sin utbildning?

– Jag tycker att man borde se till helheten och personens bakgrund. När har personen kommit till landet, vad har han gjort? Har han arbetat, tjänat pengar och betalat skatt? säger Abdullah Al-Rammahi.

”Irakiska myndigheterna svarar inte”

Abdullah Al-Rammahi kom till Finland år 2015 och har fått avslag på sin asylansökan tre gånger.

År 2019 ansökte han i stället om uppehållstillstånd på grund av arbete, vilket han beviljades i två omgångar. I maj 2022 ansökte han om uppehållstillstånd på grund av studier, vilket han också beviljades för tiden 4.8.2022–31.3.2023. Men när han efter studierna ansökte om uppehållstillstånd för personer ”som har avlagt examen eller slutfört forskning i Finland” blev det stopp.

Problemet är att han saknar ett giltigt pass och därför inte kan få ett nytt tillstånd för att stanna i Finland och arbeta.

Personporträtt på Abdullah Al-Rammahi.
Abdullah Al-Rammahi uppger att han inte fått de dokument han behöver från den irakiska ambassaden. Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Abdullah Al-Rammahi säger att han reste till den irakiska ambassaden i Stockholm för att förnya sitt pass sommaren 2022. Hans gamla pass var giltigt fram till 14.8.2023.

Men de irakiska myndigheterna har enligt Al-Rammahi inte beviljat honom ett nytt pass eftersom hans familj i Irak har bytt efternamn. Namnbytet skedde efter hans flykt från Irak. Al-Rammahi berättar att familjen i Irak bytte namn för sin egen trygghet då han hade hotats.

Abdullah Al-Rammahi vill fortsätta arbeta som närvårdare - men Migrationsverket utvisar honom

De finska myndigheterna har bett Al-Rammahi om en utredning från de irakiska myndigheterna där det framgår varför han inte har fått ett nytt pass. Själv säger han att den irakiska ambassaden vägrar svara på hans e-post och samtal och att han därför inte har kunnat uppvisa ett sådant dokument.

Yle har inte kunnat verifiera det som Abdullah Al-Rammahi berättar om sitt pass och försöket att förnya passet. Frågan är om passproblemet för all framtid ska påverka hans möjligheter att bo och arbeta i Finland.

Inget uppehållstillstånd eller främlingspass

För en månad sedan, den 21 december 2023, fick Abdullah Al-Rammahi ett brev från Migrationsverket där det står att han har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. I samma brev meddelas också att han fått avslag på sin ansökan om främlingspass, som skulle vara ett giltigt dokument i stället för det irakiska passet han saknar.

Varför tar man inte emot människor som är färdigt här och vill arbeta?

Abdullah Al-Rammahi

Det betyder alltså att han inte längre är välkommen i Finland. Det har ingen betydelse att han talar flytande svenska och försvarlig finska, äger sin lägenhet i Pojo, är utbildad närvårdare, har fast anställning och betalar skatt.

– Jag har läst nyheter om att det saknas tiotusentals närvårdare i Finland och att man planerar att ta hit arbetskraft från Kina, Thailand och Filippinerna. Varför tar man inte emot människor som är färdigt här och vill arbeta? frågar han sig.

En man håller i examenspapper.
Abdullah Al-Rammahi fick sin närvårdarexamen från Axxell i december 2022. Bild: Minna Almark / Yle

Abdullah Al-Rammahi kommer nu att överklaga Migrationsverkets beslut. En av de saker som han för fram i sin överklagan är att hans bror har beviljats asyl i Finland och nu är finsk medborgare. Hans bror kom också till Finland med sin familj år 2015 och han bor nu på annat håll i Finland.

Under den tiden som överklagan behandlas får Abdullah Al-Rammahi fortsätta jobba som vanligt vid Brukets vårdhem.

Giltiga resedokument är en principfråga

Pauliina Helminen är direktör för tillstånds- och medborgarskapsenheten vid Migrationsverket. Hon upprepar att Migri följer den finska lagen och de internationella reglerna för mänskliga rättigheter och att varje beslut om uppehållstillstånd grundar sig på en individuell bedömning där helheten tas i beaktande.

Vi har våra lagenliga förutsättningar för att bevilja uppehållstillstånd

Pauliina Helminen, Migrationsverket

Därför tar hon inte ställning till hur vettigt det är att utvisa en person som har utbildats i Finland, bott länge i landet och har fast anställning i en bransch där efterfrågan på arbetskraft är stor.

– Förstås har det en betydelse om en person har bott länge i Finland, har integrerats och har utbildning och arbete. Men vi har våra lagenliga förutsättningar för att bevilja uppehållstillstånd och ansökningarna avgörs utgående från dem, konstaterar hon.

En av utgångspunkterna för att beviljas uppehållstillstånd är att man har ett giltigt resedokument. I vissa fall kan man beviljas främlingspass, men då måste man uppvisa ett dokument som förklarar varför man inte beviljas pass av myndigheterna i sitt ursprungliga hemland. Ett främlingspass kan också beviljas med familjeband som grund.

– Utgångspunkten är att främlingspass inte beviljas i de fall då klienten behöver ett pass för att ha en motivering för att få uppehållstillstånd, kommenterar Helminen.

”Myndigheterna borde ha mera överseende”

Olivia Maury är doktor i sociologi och forskare vid Helsingfors universitet. Till hennes specialområden hör bland annat migration, gränser och arbete. Hon menar att myndigheterna borde ha mer överseende när det gäller krav på officiella dokument då man ansöker om uppehållstillstånd.

Porträtt på forskaren Olivia Maury men vårblommor i bakgrunden
Olivia Maury är doktor i sociologi och forskare vid Helsingfors universitet. Bild: Jonathan Fagerholm /Yle

För människor som har bott länge i Finland, skaffat vänner och familj och ofta har en stadigvarande arbetsplats, skapar det stora problem då de avvisas från landet.

– Om människor verkligen har lyckats få en utbildning och har fast anställning, så är det ju ett tydligt tecken på en lyckad integrering i samhället. Varför skulle man då vilja hindra de här människorna från att stanna? frågar hon.

Papperslöshet leder till ökad marginalisering

Enligt Maury skapar lagen och migrationspolicyn återvändsgränder som kan resultera i papperslöshet. Det kan i sin tur leda till både ökade hälsoproblem och ökad marginalisering då människor tvingas leva med en oviss framtid.

Det finns ingen orsak att förhindra möjligheter för människor som vill arbeta att göra det

Olivia Maury, forskare vid Helsingfors universitet

Om folk lever som papperslösa blir de dessutom lättare utnyttjade på arbetsmarknaden och en del av den grå ekonomin.

– Det är fullt möjligt att skapa juridiska förutsättningar för att se till att sådana situationer inte uppstår, men det kräver politisk vilja och beslut, fortsätter Maury.

Ett exempel är att ändra lagen som gäller beviljandet av främlingspass och uppehållstillstånd. Ett annat är att genomföra en engångslegalisering för en specifik grupp som befunnit sig länge i landet. Det här föreslogs i en utredning från Inrikesministeriet år 2022.

Ser du några risker förknippade med att göra det lättare att få uppehållstillstånd då man saknar till exempel pass?

– Nej. Det finns ju alltid någon bakomliggande orsak, som ofta bottnar sig i en konflikt, varför personen från första början har valt att ta steget att migrera någon annanstans.

Olivia Maury påminner också om att Finland har behov av arbetskraft och att det ofta talas om arbetsrelaterad invandring som en lösning.

– Till exempel vårdbranschen har ett stort behov av människor. Då är det ingen orsak att förhindra möjligheter för människor som vill arbeta att göra det.

”Tänk flexibelt snälla!”

Pojobon och närvårdaren Abdullah Al-Rammahi har drömt om att kunna studera vidare. Men avvisningsbeslutet från Migrationsverket har stoppat de planerna. Nu hoppas han på överseende av myndigheterna.

– Det finns så många människor som får sådana beslut. Tänk flexibelt snälla!