Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) uppger för nyhetsbyrån STT att Finlands DCA-avtal (Defence Cooperation Agreement) med USA blir offentligt senare den här veckan och att avtalet ska undertecknas i Washington nästa vecka.
Enligt Yles uppgifter ges avtalet offentlighet efter statsrådets sammanträde torsdagen den 14 december. Också andra finländska nyhetsmedier, bland annat Helsingin Sanomat, har tidigare publicerat liknande uppgifter.
DCA-avtalet ska sedan ges till riksdagen för vidare behandling och godkännande. Efter den processen, som sannolikt slutförs under år 2024, kan avtalet träda i kraft.
Här förklarar vi vad avtalet går ut på.
1. Vad är poängen med DCA-avtalet?
DCA-avtalet kan ses som ett komplement till Finlands medlemskap i Nato. Avtalsförhandlingarna inleddes i augusti 2022, några månader efter att Finland hade ansökt om Natomedlemskap.
DCA-avtalets syfte är att ge USA bättre möjlighet att bygga upp en starkare närvaro i Finland. Eftersom USA är den starkaste militärmakten inom Nato innebär avtalet samtidigt att Nato får bättre förutsättningar att försvara Finland och hela Östersjöregionen.
USA har redan motsvarande avtal i kraft med flera Natoländer, bland dem Norge och de baltiska länderna.
– Poängen med avtalet är att USA så smidigt som möjligt ska kunna flytta trupper och försvarsmateriel till olika delar av världen, säger forskare Joel Linnainmäki vid Utrikespolitiska institutet.
En konkret följd av avtalet är att USA får tillgång till vissa baser och övningsområden i Finland.
2. Vilka finländska baser kan öppnas för USA?
Flera orter kan vara av intresse för USA, men inga uppgifter har tillsvidare läckt ut i offentligheten.
Lapplands flygflottilj i Rovaniemi är sannolikt med på USA:s prioritetslista. Här ska de första av Finlands nya F-35-jaktplan baseras från och med år 2026, och det närbelägna Rovajärvi övningsområde lämpar sig också för större övningar.
Flygbaserna i Kuopio (Rissala) och Tammerfors (Birkala) kan också vara av intresse. Härtill kommer garnisonen och övningsområdet i Uttis nära Kouvola, där arméns helikopterbataljon och specialjägarregemente finns.
Amerikanska marinkåren har också uttryckt intresse för Syndalens övningsområde på Hangö udd. Omkring 250 marinkårssoldater var inkvarterade vid Nylands brigad i höstas och styrkans kommendör beskrev då Syndalen som ett ”mycket lämpligt” område.
DCA-avtalet som Sverige nyligen undertecknade ger USA tillgång till hela 17 regementen och övningsområden runtom i Sverige. Försvarsminister Pål Jonson har förklarat att det handlar om militär logik och om att ge USA handlingsfrihet.
Både forskare Joel Linnainmäki och andra sakkunniga som Svenska Yle talat med bedömer att Finland knappast kommer att öppna lika många områden för USA. En central fråga är hur mycket trupper och materiel USA vill ha i närheten av den långa gränsen mot Ryssland.
3. Hurdan kritik har framförts mot avtalet?
Den politiska enigheten kring DCA-avtalet har tillsvidare varit stor i Finland, men eftersom avtalet ännu inte är offentligt har den offentliga diskussionen också uteblivit nästan helt.
Det är närmast fredsorganisationer och enstaka juridiskt sakkunniga som riktat kritik mot avtalet och de konsekvenser det kan få. Fredsforskaren Tarja Cronberg har särskilt påtalat riskerna för framtida människorättskränkningar och kärnvapen på finländsk mark.
Överlag kommer avtalet sannolikt att medföra en ökad amerikansk militär närvaro runtom i Finland, samt mer omfattande övningsverksamhet. DCA-avtalet innebär också en bestående förändring i vardagen vid de finländska garnisoner som öppnas upp för amerikanska trupper.
De här garnisonerna kan i framtiden ha avspärrade områden där USA förvarar egen krigsmateriel för eget bruk och under egen bevakning. För både beväringar och försvarets anställda gäller det att anpassa sig.