– Nu då vi är allierade tror jag att det som man övar, planerar och diskuterar är på en helt annan nivå jämfört med fjolåret, säger ledande forskare Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.
Han syftar på den finsk-amerikanska utbildnings- och övningsaktivitet som snart återupptas vid Nylands brigad.
Hösten 2022 var omkring 150 marinkårssoldater inkvarterade på brigadområdet i Dragsvik i närmare två månader för att öva tillsammans med sina finländska kustjägarkolleger. Besöket var det första i sitt slag.
Nu handlar det om 250 amerikanska soldater och en ansenlig mängd fordon som ska tillbringa höstmånaderna i Finland, med sikte på huvudkrigsövningen Freezing Winds.
Följande steg i samarbetet kunde vara att marinkåren inrättar egna förråd på brigadområdet.
– Visst skulle det vara logiskt att lämna en del materiel här, så har USA gjort också på andra håll, påpekar Charly Salonius-Pasternak.
Det är här som DCA-avtalet kommer in i bilden.
Strategiskt viktigt avtal
President Sauli Niinistö och USA:s president Joe Biden kom överens om att fördjupa försvarssamarbetet mellan Finland och USA i mars i fjol efter en träff i Washington, strax efter att Ryssland gått till storanfall i Ukraina.
I mitten av maj år 2022 ansökte Finland och Sverige om medlemskap i Nato.
Förhandlingarna om försvarssamarbetsavtalet, som förkortas DCA (Defence Cooperation Agreement), inleddes några månader senare, i augusti.
Tanken är att DCA-avtalet ska ge både USA och Nato bättre förutsättningar att försvara Finland och hela Östersjöregionen.
Här ingår att amerikanska trupper sannolikt får tillgång till vissa garnisoner eller baser i Finland.
Charly Salonius-Pasternak bedömer att marinkårens besök i Dragsvik ger goda praktiska möjligheter att bädda för ett fortsatt samarbete inom ramen för DCA-avtalet.
Vilka andra orter eller garnisoner som kunde intressera USA är inte helt enkelt att gissa sig fram till, men Rovaniemi och Lapplands flygflottilj torde vara av intresse.
Här ska de första av Finlands nya F-35-jaktplan baseras från och med år 2026, och på det vidsträckta övningsområdet i Rovajärvi längre österut kan också större övningar genomföras.
Finlands luftrum är i sig en strategisk tillgång. Amerikanska spaningsplan flyger redan regelbundet längs den långa gränsen mot Ryssland.
I kombination med Natomedlemskapet innebär DCA-avtalet därmed en historisk kursändring i Finlands utrikes- och försvarspolitik.
Ur amerikansk synvinkel är det också en strategisk fördel att få ett starkare fotfäste i norra Finland, Sverige och Norge, med tanke på att kunna garantera ett inflytande i Arktisregionen, intill Rysslands nordvästra hörn och Kolahalvön.
Avtalet klart under 2024
Flera andra Natoländer, bland dem Norge, har sedan tidigare ett DCA-avtal med USA.
Avtalet innebär bland annat att amerikanska trupper har tillgång till tre norska flygbaser och en flottbas.
Också Sverige förhandlar om ett DCA-avtal, och enligt en artikel i Dagens Nyheter är förhandlingarna nu i slutfasen.
Avtalet kommer enligt DN ge USA tillgång till flera svenska militärbaser, men detaljerna är än så länge oklara.
Enligt Svenska Yles uppgifter är Finlands DCA-förhandlingar också långt hunna, och de kan förhoppningsvis slutföras under år 2024.
När avtalet väl är klart och förhandlingarna slutförda ska avtalet behandlas och godkännas av riksdagen.