El Niño, så kallas väderfenomenet som kännetecknas av varmare havstemperaturer än normalt i de tropiska delarna av Stilla havet, framför allt i de östra delarna.
Det är i och för sig en ganska lam beskrivning av vad som i praktiken är planetens största och mäktigaste vädermotor, som i praktiken avgör skillnaden mellan liv och död för hundratals miljoner människor.
Namnet El Niño är spanska för ”pojken”, närmare bestämt Jesusbarnet, och användes först av peruanska fiskare i slutet av 1800-talet. Fiskarna märkte att uppvärmningen av ytvattnet där de fiskade ofta sammanföll med Kristusbarnets, El Niños, födelsefest. Julen, med andra ord.
Namnet El Niño blev populärt i det vetenskapliga samfundet på 1960- och 1970-talen. Inte minst på grund av den den ovanligt kraftfulla El Niñon 1972-73, som mer eller mindre utplånade fiskeindustrin i Peru, den tidens största fiskenation i världen.
El Niño uppträder ungefär vart tredje till sjunde år, och kan hålla i sig runt tolv till sjutton månader men ibland längre eller kortare, beroende på styrkan. De senaste femton åren har intervallen dock blivit kortare, och forskarna menar att det här beror på den globala uppvärmningen.
Just nu har vi precis avslutat en ganska exceptionell fas med tre år i rad av El Niños motpart, La Niña (”den lilla flickan”), som i sin tur tenderar att svalka ned både Stilla havet och jordens medeltemperatur överlag. Det är en viktig orsak till att vi inte har slagit några dramatiska värmerekord i världen de senaste åren.
El Niño, bringare av oroliga tider?
Men: från och med juli eller så, verkar ENSO (El Niño Southern Oscillation), världens mäktigaste vädermotor, alltså eventuellt skifta över till El Niño-växeln. Det är inte bergsäkert, men modellerna pekar just nu åt det hållet.
När ytvattnet i Stilla havet värms upp kan det få dramatiska följder för vädret över hela jorden, och för klimatet, där vi kan få se nya värmerekord – den omtalade en och en halv grader Celsius-gränsen kan vara i fara redan nu.
Det finns för övrigt också de som pekar på olika kriser, krig och konflikter i det förflutna, och hävdar att man kan se ett samband mellan dem och El Niño-relaterade väderhändelser – främst då kanske torka.
Det finns också de forskare som menar att El Niño hade ett finger med i den bibliska torkan i Egypten, i Mayarikets försvinnande och till och med i den franska revolutionen.
En annan sak som vi gör klokt i att notera är att El Niño och klimatförändringen verkar gå hand i hand. Klimatförändringen som vi orsakar, hotar göra El Niño-episoderna, och torrperioderna som de för med sig, mer extrema.
El Niño kan i sin tur bidra till att ytterligare trissa upp den globala uppvärmningen eftersom El Niño bland annat påverkar oceanernas förmåga att absorbera koldioxid från atmosfären. El Niño kan alltså störa den så kallade kolcykeln.
ENSO, en kort introduktion
Hur funkar alltså El Niño och La Niña, som också lystrar till det kollektiva namnet ENSO (El Niño Southern Oscillation)?
Kort sagt: den förstnämnda fasen, det vill säga El Niño, är det klimatfenomen som uppstår när de ostliga passadvindarna försvagas eller byter riktning och börjar pressa varmt ytvatten österut, mot Amerika. Det här påverkar väder och klimat på hela planeten.
El Niños motpart, La Niña, kyler i sin tur ned samma ytvatten, och, i princip, planeten.
Den här pendelrörelsen, också kallad ENSO-cykeln, från El Niño-fasen till början av nästa El Niño-fas är oregelbunden i längd. Den varar ungefär tre till sju år.
ENSO-cykeln kan också inverka på Finlands väder, men de eventuella effekterna är inte direkta, så de är svåra att sätta fingret på. Det är snarare en sorts dominoeffekt med så många olika brickor – och Finlands bricka står väldigt långt bak i kön – att det är väldigt svårt att verifiera hela kedjan vetenskapligt.
I övriga delar av världen är det däremot lättare att sätta fingret på ENSO-cykelns effekter.
”Lillasystern” ger svalka och nederbörd
Under La Niña-fasen, som nu officiellt är avslutad, har ytvattnets temperatur kring ekvatorn i det centrala och östra Stilla havet varit svalare än genomsnittet.
Ett sådant här läge leder alltså till att passadvindarna, som blåser från öst till väst, är starkare än vanligt. De här vindarna blåser in det varma ytvattnet i den västra delen av Stilla havet, och beroende på årstiden blir det sedan ökad nederbörd i Sydostasien och Australien, medan nederbörden minskar i delar av Sydamerika.
Fiskpopulationerna längs Sydamerikas kust växer och blir fetare under La Niña på grund av förändringar i havsströmmarna. Det har att göra med att kallare, mer näringsrikt vatten stiger upp från djupet sedan det varma ytvattnet har dragit bort västerut.
Resten av världen känner sedan av La Niña i form av olika väderfenomen. Till exempel, under de tre gångna åren med La Niña, har det annars väldigt torra Australien noterat rekordmässig nederbörd. Orkansäsongerna i Stilla havet har varit sällsynt aktiva, och Östafrika har upplevt svår torka.
Typiskt för La Niña är också ett stort, fett, blockerande högtryck som lägger sig över Stilla havet väster om Nordamerika. Det här tvingar polarjetströmmen in på en nordligare bana över Stilla havet.
Som ett resultat av det här har vintern i de norra och östra delarna av Nordamerika varit kallare och snöigare än normalt på många håll, medan södra USA har haft varmare och torrare än vanligt. Kalifornien har i sin tur haft en blöt vinter med hejdundrande mycket snö i bergstrakterna.
Den ”lilla pojken” stör monsunen
Under El Niño-episoderna däremot, då brukar till exempel sommarmonsunen i Asien försvagas när El Niño stör de normala atmosfäriska cirkulationsmönstren. Vilket leder till att den hett efterlängtade regnperioden kanske inte infinner sig, eller så blir den svagare än normalt. Vilket leder till torka, inte minst i norra och nordvästra Indien.
Till exempel: den El Nino-relaterade torkan som drabbade Indien 2015-2016 påverkade mer än 330 miljoner människor och orsakade svält och förlorade skördar till ett värde på flera miljarder dollar. Många bönder kunde inte betala tillbaka sina lån och det fanns rapporter om vågor av självmord bland jordbrukare i vissa delar av Indien.
Under de senaste decennierna har man alltså kunnat se en klar trend mot mer frekventa och intensiva El Niño-händelser, vilket har fått många att oroa sig lite extra för klimatförändringarnas inverkan på ENSO:s dynamik. Inte minst just i Indien med omnejd. Det bor ju nästan en och en halv miljard människor bara i Indien.
Men zonen som är direkt eller indirekt beroende av sommarens monsunregn är större än så: den omfattar en betydande del av Sydasien. Där ingår delar av Indien, Nepal, Bhutan, Bangladesh, Sri Lanka och Maldiverna. Enligt FN:s rapport World Population Prospects 2022 bodde det nästan 1,8 miljarder människor i det här området 2021.
Rubbar kolcykeln
En annan sak som oroar forskarna är att El Nino har en störande inverkan på den så kallade kolcykeln, det vill säga kolets kretslopp i atmosfären, haven och marken. Inverkan är både direkt och indirekt.
Den direkta effekten är att El Niño blir ytvattnet i det tropiska Stilla havet varmare än normalt, vilket minskar havets förmåga att absorbera koldioxid. Det här innebär att mer CO2 blir kvar i atmosfären, vilket sedan ytterligare förvärrar uppvärmningen.
Den indirekta effekten som El Niño har på kolets kretslopp handlar om förändringar i ekosystemen på torra land. El Niño kan som sagt orsaka torka, översvämningar och andra extrema väderhändelser i olika delar av världen. Vilket i sin tur kan ha betydande effekter på vegetationens tillväxttakt, och genom det, på hur effektivt växterna tar upp koldioxid.
Till exempel, under den starka El Niño-händelsen 1997-98 rådde en storskalig torka i Indonesien, vilket ledde till omfattande skogsbränder. Det här i sin tur släppte ut stora mängder kol i atmosfären. Under år med kraftiga El Niño-episoder är det också vanligt med omfattande och destruktiva markbränder i Australien.
På samma sätt kan El Niño-relaterad torka i Amazonas regnskog minska mängden kol som lagras i regnskogens träd och jord. Också där ökar bränderna under El Niño-år. Men värmen som El Niño orsakar bidrar också till att olika trädsjukdomar och skadeinsekter kommer åt att sprida sig, vilket leder till skogsdöd, vilket frigör koldioxid.
Summa summarum, El Niño kan alltså ha komplexa och varierande effekter på den globala kolcykeln, och forskare arbetar fortfarande för att förstå den fulla omfattningen av dessa effekter.
Men sammantaget kan man säga att vi lever i intressanta tider. Senare nu i sommar är vi klokare – är det en El Niño på väg, och i så fall, blir den lilla pojken en lika stor, stark och envis gäst som dess lillasyster var, hon som tackade för sig nu i dagarna. Återstår att se.
Vill du veta mera om El Niño, världens mäktigaste vädermotor? Klicka på Kvanthopp-avsnittet nedan och lyssna.