[go: up one dir, main page]

Start
Artikeln är över 2 år gammal

Ökande antal unga med psykiatriska diagnoser avbryter skolgången – forskare: ”Siffrorna alarmerande med tanke på hälsoriskerna”

Forskning vid Åbo universitet visar att elever med psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser i större utsträckning än övriga elever avbryter skolgången.

Närbild på händer, elev som skriver i häfte, läraren pekar i häftet.
Bildsättningsbild. Allt fler unga med psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser avbryter sin utbildning. Bild: Antro Valo / Yle

En ökande andel unga personer med psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser söker sig inte till andra stadiets utbildning. Det visar en omfattande undersökning som Åbo universitet gjort tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd. Trenden är den motsatta bland unga utan de här diagnoserna.

I undersökningen använde man sig av av sjukvårdsdistriktens födelsekort över de personer som var födda 1987 respektive 1997. Man fick uppgifter på drygt hälften av alla som föddes de åren, så kring 30 000 personer deltog i undersökningen per årskull.

Exempel på psykiatriska diagnoser är depression och olika beteende- och ångeststörningar medan exempel på neuropsykiatriska diagnoser är autism, adhd och inlärningssvårigheter. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har inte tagits med i undersökningen.

Negativa trenden tydligast blad personer med inlärningssvårigheter

Bland de som har en diagnos hade fyra procent av de som var födda 1987 inte sökt till andra stadiets utbildning medan motsvarade siffra var fem procent bland de som var födda 1997.

Ida Ringbom som är ungdomspsykiater och doktorand vid Åbo universitet har varit med och genomfört undersökningen, och hon anser att fem procent är en oroväckande hög siffra.

– Bland de med inlärningssvårigheter är skillnaden störst, hela tre gånger fler av de födda 1997 än de födda 1987 sökte inte sig till andra stadiets utbildning, konstaterar Ringbom.

Nio procent av personer med inlärningssvårigheter födda 1997 hoppade av utbildningen jämfört med tre procent bland födda 1987.

– Jag tycker att den negativa trenden är alarmerande, säger Ringbom. Vi vet att om man inte har en andra stadiets utbildning så är sannolikheten större att man senare i livet är arbetslös, har en svår ekonomisk situation, är sjukare, mår sämre och dör tidigare. Så det är förknippat med jätteallvarliga risker.

Åbo universitet har inte undersökt vad den negativa trenden i undersökningen beror på, men i egenskap av ungdomspsykiater konstaterar Ringbom att den stora finanskrisen drabbade just de som var födda 1997.

Finanskrisen innebar stora nedskärningar i skolornas medel och ekonomi. Enligt Ringblom är det viktigt att just skolorna har möjlighet att ta hand om elever med en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos så de inte avbryter skolgången.