Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC slår nu larm om att det i många unga sommarjobbares arbetsavtal i år funnits klausuler om tystnadsplikt. Tystnadsplikten har bland annat gällt lönen, rutiner och tillvägagångssätt på arbetsplatsen.
Hanna-Marilla Zidan jobbar som rådgivare på FFC:s, Akavas och STTK:s avgiftsfria tjänst Sommarjobbarinfo. Hon säger att hon fått många frågor om klausuler om tystnadsplikt.
– Jag får intrycket att arbetsgivarna har strävat efter att den unga inte ska våga dela med sig av möjliga problem, säger Zidan.
"Arbetstagare har alltid rätt att berätta för myndigheterna och facket om problem på arbetsplatsen"
Juha Ojala, rådgivningschef på servicefacket Pam, säger att det här ett nytt fenomen som han inte tidigare hört om. Han menar att en orsak till att avtalen förekommer kan vara att en del arbetsgivare på sistone kritiserats offentligt och att man nu vill skydda sig från sådant.
– Det är problematiskt om arbetare skräms till att tro att de inte får tala om problem för att de skrivit under, säger Ojala.
Som arbetstagare har man alltid rätt att berätta för myndigheterna och facket om det förekommer problem på jobbet.
"Tystnadsplikt är till för att skydda äkta yrkeshemligheter"
Seppo Koskinen, som är professor emeritus i arbetsrätt vid Åbo universitet, säger att klausuler om tystnadsplikt inte är avsedda att användas för att hindra sommarjobbare att berätta om sina arbetsvillkor eller löner.
– Om en arbetsgivare är orolig för att uppgifter om arbetsplatsen ska spridas är det rätta tillvägagångssättet att diskutera. Tystnadsplikt är till för att skydda äkta yrkeshemligheter, säger Koskinen.
Den som bryter mot ett avtal om tystnadsplikt kan bli tvungen att betala ersättning till arbetsgivaren. Då måste tystnadsplikten ändå bedömas vara befogad.
– Tystnadsplikten är avsedd för sådant som det är nödvändigt för arbetsgivaren att hemlighålla. Om man avtalat om tystnadsplikt gällande något annat är det inte giltigt, säger Koskinen.
Till exempel en sommarjobbares lön är enligt Koskinen inget som i domstol skulle bedömas uppfylla kriterierna för ett avtal om tystnadsplikt.
S-kedjan: "Det är viktigt att skydda viss praxis och rutiner på arbetsplatsen"
Hanna-Marilla Zidan pekar ut restaurang-, service- och handelsbranscherna som exempel på var den här sortens avtal har förekommit.
Paula Pajunen jobbar som personalchef på Varuboden-Osla, som hör till S-kedjan. Hon berättar att de använder sig av sekretessförbindelser i alla sina anställningar. Det här är enligt henne ändå inte något nytt.
– Vi har haft det åtminstone så länge jag har jobbat här, alltså i flera år, säger Pajunen.
Tystnadsplikten som de anställda avtalar om gäller bland annat kollegors lön, vissa rutiner på arbetsplatsen och kunders personuppgifter. Den egna lönen får man ändå öppet berätta om. Pajunen ser inte något problematiskt i detta.
– Det är viktigt att skydda viss praxis och rutiner på arbetsplatsen, för att förhindra utnyttjande av information till brottslig verksamhet. Till exempel ska man inte berätta vilken tid penningtransporterna sker. Jag tycker att sekretessförbindelsen har planerats för att skydda både kunder och personalen. De är nödvändiga och viktiga för oss alla, säger Pajunen.
Äldreomsorgen: "Det enda vi har i våra arbetsavtal om tystnadsplikt gäller våra kunder"
Krister Lindman, som är chef för äldreomsorgen i Borgå, säger att han är förvånad över att arbetsgivare kräver tystnadsplikt om löner och rutiner. Han menar att de inte själva använder sig av något sådant.
– Det enda vi har i våra arbetsavtal om tystnadsplikt gäller våra kunder. Då det kommer till arbetsmiljön och löner har vi absolut inte något sådant, säger Lindman.
Lindman säger att den här sortens tystnadsplikt inte alls används inom den kommunala hälsovården.