I bilen använder 90 procent av oss säkerhetsbälte då vi sitter på baksätet medan 97 procent spänner fast sig med bälte på framsätet.
Det finns en vägtrafiklag från 2006 som säger att man ska ha bälte på sig när man åker buss, om det finns ett bälte på sittplatsen.
Men trots vägtrafiklagen tycker bara 37 procent av finländarna att man behöver använda bälte på bussen. 28 procent är delvis av samma åsikt.
Det är Trafiksäkerhetsverket som låtit göra den här undersökningen i slutet på 2021. Då samlade man bland annat in över 61 000 observationer i personbilar.
Passagerarna vet inte om att de ska ha bälte
Vi hoppade på buss 848 på Borgå torg en solig förmiddag och åkte med en bit västerut med chaufför Kristian Eklund.
– Enligt vad jag ser här framme så används bältet nog, men där längre bak vet jag inte.
Eklund har jobbat som chaufför på Borgå trafik i 30 år och minns att det fanns en tid då det inte ens fanns bälten på bussen. Och fanns det, så var det helt frivilligt att spänna fast sig.
– Inte behövs det ju annat än att jag bromsar lite hårdare, så faller man av från bänken.
Men trots skyltar som påminner om bältesanvändning är det svårt att kontrollera att passagerarna sitter fastspända.
– Inte kan jag sitta och titta i backspegeln på vad som händer där bak. Jag måste ju se framåt på vägen.
Kristian Eklund berättar att passagerarna inte längre pratar om användningen av säkerhetsbälte på bussen. Det var en del diskussion om saken då lagen trädde i kraft år 2006, men nu är det bara enstaka passagerare som frågar.
– En del frågar om man måste ha bälte på, för alla vet inte hur det är.
Lampan lyser, men ingen kontrollerar
På Borgå trafik säger vd Dick Wallenius att man inte för statistik över hur folk använder säkerhetsbälte på bussen.
– Vi har en lampa i våra bussar som lyser och signalerar att man ska sätta fast säkerhetsbältet, men vi kan inte kontrollera att folk faktiskt gör det.
Han berättar att han har hört att färre än varannan passagerare använder bälte på bussen regelbundet.
– Jag vet inte vad det beror på att folk är så dåliga på att använda bälte, säger Wallenius.
Den stora bussen ger passageraren falsk trygghet
På bussbolaget Kaj Forsblom kommer vd Henrik Forsblom med en teori.
– Man känner en falsk trygghet eftersom bussen är ett stort fordon. Mig kommer ingenting att hända, tänker man.
Forsblom säger att det stämmer att bussen är ett stort och säkert fordon som inte går sönder i första taget. Men passageraren måste vara säker också inne i bussen.
– Om det sker en utkörning eller om man bromsar jättesnabbt, då hålls man ju inte på sin plats om man inte har säkerhetsbälte.
Henrik Forsblom berättar att så gott som 100 procent av skolbarnen som åker till simhallen eller på utfärd med deras bussar använder säkerhetsbälte. Både lärarna och chauffören hjälper till med den kontrollen.
När det gäller beställda resor för andra grupper eller föreningar är det lite färre som spänner fast sig.
– Det är förståeligt att man förflyttar sig och pratar med en kompis eller går på toa då man åker på en lång resa, men också på de här turerna används bältet flitigt.
Det är i den reguljära linjetrafiken som passagerarna är sämst på bälte.
Det finns inte bälten i en del stadsbussar och enligt lag behöver man då inte spänna fast sig. Men på bussar där det finns bälte ska man ha det på.
Henrik Forsblom tror att bältesanvändningen kan vara lite förvirrande för en del passagerare.
– Man undrar varför jag ska ha bälte i den här ena bussen när jag inte har bälte i den andra.