[go: up one dir, main page]

Poesi: Saltad vinter.

Etiketter

, , , , , , , ,

Att spatsera i lera

Gråta genom plåt

Skrika utan eko

När istappar vandrar

Andas daggkåpor

hos orosmomentets viskning

Med en viss eftertänksamhet

Att be om hjälp / To ask for help

Etiketter

, , , , , , , , , ,

I dag har jag tagit det ganska lugnt, utöver träningen. Jag har gått med återvinningen. Skönt att få det gjort – jag har skjutit på det lite grann. Mycket intressant fakta, jag vet. Jag försöker komma igång med inlägget, som jag inte har någon direkt plan för.

Jag tog nyss en tur till affären, för att köpa kaffe. Om det vore slut hemma är det väl en slags katastrof, så det var bara att ge sig iväg. Vissa dagar vill jag bara fly frånn situationen att befinna mig i en affär. Andra dagar klarar jag av att fråga om vart den varan finns som jag letar efter. Oftast tycker jag att det är fruktansvärt att be om hjälp i affärer. Det gäller även i adra situationer. Att befina sig i nuet och inte fly är något jag behöver öva på.

Det handlar om att jag kände mig dum när jag var barn och tonåring när jag bad om hjälp. Jag fick panikångest och började gråta.

Sveavägen i skymning.

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Vinterklädda.

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

R.I.P Lullan ♡

Etiketter

, , , , ,

Dina villkor,

Din envishet,

Dina andetag.

Där Gävle blottar sin aura

Utanför ditt fönster

Nalkas en cykelväg

Invärtes tårar när en upptäcker ditt mönster

När främmande lugn spred sig i din kropp.

När du når famnen som tillhör H igen.

Innan natten blir till dag.